GARDEROBSGRUBBEL & BYRÅBEKYMMER -

skrivflow och skrivkramp, författarens svängiga tillvaro

2022-04-01 | 16:56:14 | Egocentrerat&Vardagligt, Text//Författarskap/Dikt/Prosa,

 
Nej, men idag ler jag lite extra självgott och nöjt och ger mig en klapp på båda axlarna. Ty igår skrev jag färdigt ännu ett råmanus på en bok! Medan aprilvädret kom en dag för tidigt utanför fönstren med ömsom solsken ömsom snöflingor så skrev jag det sista kapitlet på mitt nästa bokprojekt (som jag snaaaaart kan berätta mer om) .
 
Nu väntar ju en sjuhelsikes massa redigering och omskrivning och bearbetning. Men tja, boken har en början , en mitt och ett slut och jag har skrivit min andra bok. 
Så heja mig.
Och heja er allihop där ute som kämpar på med era drömmar och mål 💫
 
För det är ju inte så självklart eller enkelt alla gånger.
Många gånger ser det ut så här, med just skrivandet:
 
 
Där vissa dagar mycket av min skärmtid åt till rent skärmstirr. Det vita, tomma Word-arket som ska fyllas med bokstäver som ska bli till ord och som ska skapa mening. 
Vissa dagar flyter det på. Fingrarna flyger över tangentbordet och formulering efter formulering bara kommer.
Andra dagar sitter skrivkrampen som ett förlamande järngrepp. 

Tidigare i veckan hade jag digital möte med en av de fantastiska förläggarna på mitt förlag  Feedback och konstruktiv kritik och en massa pepp. Ja, något otroligt mycket pepp.
Och snack om kommande redaktör och att en inläsare har spikats.
Knappt jag kan ta in allt detta. Någon ska läsa in och berätta mina ord. Ge röst åt mina karaktärer. 
Mina ord kommer att komma på pränt utanför mitt Word-dokument och kunna läsas av de som vill. Och i nästa vecka blir det dessutom möte i Malmö på förlaget. 
Jag har drömt om detta.
Nu är det verkligt. 
Jag är författare. 
Både i flow och i kramp.
 
Tänk, för ett år sedan satt jag och kämpade med att ens få till ett första manus.
Nu har jag skrivit klart mitt andra och har alltså två böcker på G. 
Kommentera 0 st

ännu en kvinnodag utan jämställdhet i sikte

2022-03-08 | 18:10:53 | Egocentrerat&Vardagligt, Krönika/Politik/Tankar,

Internationella Kvinnodagen idag då. Igen. Och sociala medier kommer svämma över av ett jefla ”grattis alla kvinnor” runtom i världen. För att inte tala om alla företag som kommer erbjuda små rabattkoder så att kvinnor med sina underbetalda och lägre-än-mäns-löner ska ”unna sig något” för att riktigt fira att vi ännu ett år lever i en icke-jämnställd värld.
Män styr, män tjänar mer, män misshandlar, män trakasserar och män startar krig...
 
Kvinnor!
Ta plats!
Kräv din plats.
Var jobbig.
Var en "dålig" kvinna.
Säg nej.
Säg Ja till dig själv.
Ställ dig inte i leden.
Rätta dig inte efter andra eller efter normer.
Skapa dina egna regler.
Bröla, vråla och kräv!
Var inte tyst.
Gör dig inte osynlig.
Be inte om lov för att tala.
Be inte om ursäkt för din existens.
Ursäkta inte ditt naturliga utseende.
Lyssna inte på hur en så kallad riktig kvinna bör vara, låta, bete sig eller se ut. 
Fall inte i gropen av klyschor som "men det finns faktiskt bra män" och " kvinnor beter sig faktiskt illa mot kvinnor också" för det handlar inte om det. Inte alls. 

Och där sitter jag och kräver och proklamerar ännu en lista med saker du som kvinna "borde" göra.
Och jag fattar om du inte orkar.
För det ska inte behöva vara en kamp varenda dag, men tyvärr...

Men ta Plats.
 
Fast jag vår väl avsluta med  att säga - Grattis alla män .

Grattis världen.
Verkligen…vad bra det går.
 
Kommentera 0 st

tänk så mycket man har gjort...

2022-02-27 | 16:06:48 | Egocentrerat&Vardagligt,

 
Målarredskap och skrivdon.
Konstnär och skribent.
Ja, det är väl mina mest älskade redskap och det är de ”titlar” jag håller kärast. Passionen och elden, glädjen och livet ligger där.
I skapandet.
Av penseldrag och streck och färgfält som blir till bilder.
Av bokstäver och ord som blir till meningar och till berättelser. 
Men så backar jag ett steg och ser helheten. Att så här vid 40 har jag så ofantligt många strängar på min lyra. 
Vad mycket jag gjort egentligen. Och gör.
- Jag har drivit eget företag sedan sommaren 2007.
- Jag har designat kollektioner för Nelly 2008-2010 och drivit egen webshop inom kläder/mode
- 2008 designade jag ett t-shirtmotiv för Lindex
- Jag har haft med en illustration på Miriam Bryants skiva

- Jag designad en tygkasse ett år till blogawards 
- Jag driver fortfarande webshop, men nu rent konstinriktad
- Jag är konstnär och har medverkat på väldigt många Konstnätter och haft egna utställningar.
- Mot sommaren tar jag en högskoleexamen som Informationsarkitekt. Förhoppningsvis en filosofie kandidatexamen nästa år.
- Utöver det har jag nära 300 högskolepoäng i andra ämnen så som statsvetenskap, litteraturvetenskap, filosofi, genusvetenskap, journalistik, samhällsekonomiska utmaningar mm
- Jag har varit frilanskrönikör i över 10 år med ”egen månadskrönika” i lokaltidningen.
- Jag är fotograf 
- Jag har stått på fabriksgolv
- Jag har över 8 års erfarenhet inom handel.
- Jag blev årets rookie vid stadens egen näringslivsbolaget ett år.
- Jag är författare! Jag har bokkontrakt. Jag ska bli utgiven. 

Sen har man ju en massa andra erfarenheter och kunskaper utöver allt det nämnda . Så jag har inget stort konto, eller är särskilt känd och kanske inte räknas som särskilt framgångsrik- framförallt inte rik, vad gäller pengar. 
Men fasen vad saker jag gjort och testat och lyckats med ändå och fyllt just livet med att försöka uppfylla vissa drömmar och skapa en tillvaro och ett liv som är Jag.
Kommentera 0 st

känslan av att inte ha gjort nåt alls när man gjort massor

2022-02-01 | 20:03:42 | Egocentrerat&Vardagligt,

 
 
Pluggat, skrivit, pluggat mera, målat, pluggar, målat igen, städat lite i källaren….tillbaka till pluggandet, kort promenad, mer plugg, målamålamåla och nu planerat skrivpass.
Aaarrghh.. somliga dagar är jag så splittrad och gör ditt och datt, all over the place… och så känner jag att jag inte får något gjort och så får jag skuldkänslor för att jag inte sitter och pluggar rakt upp och ned i 8 timmar.

Men då får jag stanna upp. Vänta lite här nu..
Inte fått nåt gjort? Det har jag ju. 
- Jag har målat EN tavla och TRE modeteckningar.
- Jag har har läst 65 sidor engelsk kurslitteratur och tittat på 2 h föreläsning. 

Och det där med skuldkänslor… så idiotiskt. Ja, jag pluggar heltid, men jag har ju också ett företag. Men ligger skuldkänslorna i att det där med skapandet inte har OMEDELBAR EFFEKT? Att jag liksom inte får betalt för det med en gång? Eller kanske faktiskt aldrig? För det är ju aldrig givet, särskilt inte som icke-jätteetablerad eller känd eller med massa tusentals följare , att något alls blir sålt som du skapat… men om jag heller inte skapar så kan jag ju å andra sidan inte heller kanske få något sålt. 
Så det är det eviga dilemmat.. ihop med att faktiskt ta sig själv och det man…JAG gör på allvar. Det räknas. Det är inte ett stämpla-in-på-fabrik eller annan arbetsplats-jobb men det räknas.. Jag måste liksom komma ihåg det och påminna mig om det mellan varven. För jag lägger ner en jäkla massa tid och möda och kraft och tanke på det. Utöver passion och kärlek. 
Precis som det kanske ibland kändes att jag var ledig hela sommaren som en lyxlirare så la jag ju väldigt mycket tid på att skriva mitt bokmanus… och det gav ju till slut lön för mödan när jag fick mitt bokkontrakt i november.
Som konstnär och författare, skribent och illustratör, kan lönen komma väldigt mycket långt senare, men det gör inte tiden jag lägger nu ovärd.
Måste komma ihåg det. Får inte falla in i de där presterar-svarta tankarna.
Kommentera 1 st

hej från covidträsket

2022-01-22 | 12:16:37 | Egocentrerat&Vardagligt,

 
Två år in i pandemin och nu gick det tydligen inte att värja sig längre. Jag är inne på covid-dag 6 och sambon nummer 10. Vi är dubbelvaccinerade och jag hade så sett fram emot att gå på drop-in idag och få den tredje dosen. Men nu får jag väl, förhoppningsvis, lite extra skydd "naturligt" istället. 
Sambon har fått som en förkylning och jag har väl haft mer som väldigt jobbig influensa.
 
För två dagar sedan försvann lukt- och smak på mig och holy crap, vilken känslomässig berg-och-dalbana det är! Jag har nog aldrig förstått innan exakt HUR mycket smaken gör för själva ätandet. Nu är det som att min hjärna inte fattar varför jag överhuvudtaget stoppar saker i munnen. VAD HÅLLER DU PÅ MED? skriker den.
 
Jag har även haft lite känslomässiga breakdowns i detta covidträsk. Megatrött och jättetäppt försökte jag hitta något att ha på mig efter en dusch härom dagen. Allt, precis allt, kändes fel. Fel, fel, fel. Och jag ville verkligen försöka pigga upp mig genom att ta på mig nåt annat än sunkiga pyjamasbyxor/sweatpants.. men så såg jag den enorma utväxten i håret.
Bröl.
Och den febriga blicken fick ont av hudens blekhet.
Än mer bröl. 
Och kanske är det bara jag, men när jag är jättetäppt- och varit i flera dagar så känner jag mig totalt vedervärdig. Som en stor bakterie hela jag. Så, en mental härdsmälta deluxe och jag bara saknade sommaren och sommargarderoben än mer för ack ve, en sommarklänning känns aldrig fel. 
 
Men något positivt har även skett denna vecka i misären. Efter en lite febrig dvala så vaknade jag upp till beskedet att jag blev godkänd på sista inlämningen på Journalistkursen jag läst under hösten jämte min andra utbildning och blev glad och stolt över mig själv över att ha klarat ännu en termin med dubbelt plugg och att jag gör vad jag kan för att stärka mig för jobbmarknaden och jobbsök som komma skall.
 
Men nu ska det bli skönt med en termin utan dubbel utbildning och bara koncentrera mig på just en utbildning.
Och på bokskrivandet.
 
 
I förrgår kom svärföräldrarna och lämnade en flaska vin utanför dörren och igår kom mina föräldrar och lämnade en vacker bukett och chokladtryfflar utanför samma dörr.. vin och choklad och blommor.. fräscha dofter och himmelska smaker … som jag inte känner ett skvatt av. Men är så tacksam för dessa fina människor ♥
Kommentera 0 st

2021, du var trots allt, väldigt fint

2021-12-31 | 12:44:25 | Egocentrerat&Vardagligt,

W
 
Igår, på årets näst sista dag hade jag en riktig skitdag. Och då var det lätt att också börja göra "bokslut" över året. Ja, nästan oundvikligt att inte blicka tillbaka på året som varit och även att börja tänka på vad 2022 kan innehålla.
Fast att sia om framtiden är ju egentligen ganska onödigt. Förhoppningar och drömmar kan man ju ha.
Då jag hade en riktigt usel dag av olika anledningar och även haft det kämpigt med en del krämpor och besvär det senaste , ja under hela året egentligen, så hoppas jag att 2022 i alla fall kan vara lite mer snällt och lugnt. 
Att lite orosmoln kan skingras och saker löser sig. Att få känna att jag mår helt bra någon gång samtidigt som jag väl försöker förlika mig med just att endometrios är en kronisk inflammation som påverkar hela mig- både kropp och knopp. Denna trötthet och mer eller mindre konstanta värk, ja det är i perioder dränerande. 
Och frustrerande. För jag vill känna mig pigg. Ha ork. Kunna springa och promenera obehindrat. Ha energin till allt det jag har lusten till. Lägga fokus på rätt saker. 
Så, igår, den nästsista dagen av 2021 reflekterade jag över det dåliga när jag ändå hade en riktig skitdag.
 
 
Men idag, den sista dagen av 2021 ja då ska jag enbart fokusera på det som var och är positivt och ta med mig det in på det nya året. För bra saker, det har det absolut funnits. Och i slutändan, när jag blickar tillbaka på tidigare års bekymmer och besvär och grubblerier… det mesta löser sig, på ett sätt eller annat, alltid
 
i slutändan väger det bra över det dåliga alla gånger och det finns väldigt mycket från 2021 som jag absolut vill ta med in på det nya året. 
Jag avslutade mitt första år på en riktig högskoleutbildning. Jag avslutade också en ettårig skrivarlinje. När sommaren kom var jag lite trött/mör och med stöd från framförallt min sambo så tog jag en ledig sommar.
Det vill säga ledig på det sätt att jag inte skulle stämpla in någonstans eller anpassa mig efter andras scheman och tider.
Tiden, rummet – sommaren, den var min.
En fri sommar är det lyxigaste i min bok. Särskilt när den var så varm och fin som årets sommar var. Jag njöt av varenda soltimme samtidigt som jag färdigställde mitt bokmanus. Jag hade gett mig fanken på det. Så jag skrev. Och skrev.
 

2021 var även ett superproduktivt år vad gällde konsten. Hela våren målade och sedan även hela sommaren. Och detta resulterade dels en efterlängtad utställning ihop med Fredrik i augusti och i slutet av september ställde jag åter ut under årets Konstnatten vilket blev mitt bästa utställarår någonsin (hittills). 2021 sålde jag fler tavlor än jag någonsin gjort förut. Man kan ha runners high men frågan är om man inte kan ha en art/artist high också.
 


Den varma sommaren gjorde att jag levde i bikini men jag kunde också på riktigt klä mig efter det väder jag älskar mest – värme. Klänning efter klänning, barfota och högklackat.
Och sommaren höll sig kvar en bra bit in på hösten. Förutom utställningar så innebar hösten en ny termin på högskolan och år 2 på utbildningen och jag har även nu pluggat dubbelt och även klämt in en journalistikkurs.
 
2021 11/11 så fyllde jag 40 och födelsedagen spenderades i hufvudstaden och någonstans där på Drottninggatan fick jag det där underbara mailet från Word audio publishing att de ville ge ut min bok och en livsdröm gick i uppfyllelse.
2022 ges min bok ut.
Så 2021, du var fint.
Nya fina vänner kom in i mitt liv - Jenny, Jossan och Annie och jag hade många underbara stunder med den bästa av alla - Karin och givetvis med sambon och med min mamma ♥️
 
 
Kommentera 0 st

mitt hurtigaste jag

2021-12-28 | 17:21:36 | Egocentrerat&Vardagligt,

 
Jag är ingen hurtig människa . Jag är ganska så bekväm av mig. Med hurtig, menar jag, en som hoppar ur sängen tidigt frivilligt, gärna tillbringar semestrar i skidbackar och vandringsspår, som bokar massa spinningpass och cirkelträningar och efteråt drar ihop en korvgrillning i skogen med vänner etc.
Utöver mina löprundor några gånger i veckan och några promenader så är jag mycket mer en stillasittande inomhusmänniska. Förutom om sommaren - då är jag stillaliggande utomhus i solstol.
MEN! När jag som igår, drar på mig med omsorg valda lager kläder, kompressionsstrumpor som dessutom värmer och ger mig ut i 8-9 minusgrader och solskensgnistrande vinterlandskap för en löptur.. ja, då känner jag mig som mitt allra hurtigaste jag.
Lägg där till att himlen bjöd på någon form av halo och en liten bit regnbåge/ljusfenomen borta vid horisonten medan den kalla, friska luften gnistrande av snökristaller.. ja då var upplevelsen nästan religiös och en runners high i dess renaste form. 

Efteråt blev det både ansiktsmask, hudvård och en fotmask - fina julklappar av mamma innan jag åter satte mig och pluggade .
Kommentera 0 st

Årets julfilmsskörd och mina absoluta måsten

2021-12-20 | 20:27:46 | Egocentrerat&Vardagligt, Film/TV/Kändisar,

Så, med bara några dagar kvar till julafton, så är jag nu inne på de dagar då jag ser de där julfilmerna som jag tycker är allra bäst.
Men mitt julfilmstittande inleds den 1:a december och fram till julafton ser jag minst en julfilm om dagen, vilket alltså resulterar någonstan i cirka 30 julfilmer totalt.
Så här har jag gjort nu i några år och nu måste jag säga att trots att vi typ har nästan alla streamingtjänster - Cmore, Nteflix, Viaplay, ViaFree, HBO Max, Disney+ och Prime Video börjar det bli riktigt svårt att hitta nya julfilmer. Utbudet uppdaterar sig inte jättemycket från år till år eller i takt med mitt tittande.
 
Bäst utbud i år får jag nog säga att Viaplay, Cmore och Tv4 har.
Ni som har betalabonnemang på Discovery+ (vilket vi inte har) kan nog finna e hel del där med. Dock har kanal 7, 5, 8, 11 och 3 sänt en hel del film på dagtid och kvällar.
 
Ni som följer mig på Instagram ( avannalifestyle ) har kunnat se mina tre veckosummeringar av årets julfilmer där, men tänkte att jag publicerar dem även här samt avslutar med mina måsten som jag alltså ser nu denna vecka för maxad julkänsla.
 
 
Vecka 1: Första vecka bjöd på ganska många besvikelser. Jag försöker ju se så många nya jag hinner och kan blandat med givna favoriter. Och hade det inte varit för två favoriter från förra året : A Small Town Christmas och Christmas around the corner , så hade det varit en deprimerande julfilmsvecka. 
Loving Christmas somnade jag under , vilket jag inte tror enbart berodde på min förkylning. A snowy Christmas … nej nej nej. A wish upon Christmas kan ha varit bra men tyvärr så sabbade ViaFree den totalt - nån mer som har problem med den appen? Ingen annan streamingtjänst hackar och laggar. 
Mr Christmas såg jag enbart för Sam Page - hello Richard från The Bold Type.. men filmen.. nja. Småmysig var väl dock A Glenbrooke Christmas , men inget jag kommer se igen.
Men så trillade jag över A Chance for Christmas som veckas sista film idag och den gillade jag! Om en influencer och hur mycket hon iscensätter vanliga livet och så blir allt lite ”måndag hela veckan” - precis som en stor julfilmsfavorit hos mig 12 dates of Christmas. Samma dag återupplevs tills en läxa lärts.
Småkul, bra skådisar och mysig, och sociala medier -igenkänningsfaktorer.
 
 
Vecka 2: Saknas på bild gör dock Christmas in Evergreen: Letters to santa. Det är en favorit från tidigare år - det är alla julfilmer i den serien- Christmas in Evergreen. Så totalt overloaded med christmasfeeling och julpynt och julkakor.
Den här veckans julfilmsskörd bestod inte av några bottennapp alls. Alla filmer var julmysiga på sitt sätt. Feelgood och romantik med scendekor av massa granar, kransar, polkagriskäppar, ljusslingor, röda bilar etc. Gamla high school sweethearts som återförenas eller kollegor som är rivaler men som i slutändan - givetvis hittar julkärleken i varandra med bjällerklangskling som ljuder i bakgrunden. Happiest Season var stundtals väldigt rolig och det är första gången sedan Panic Room som jag tyckt Kristen Stewart varit bra. 
Write before Christmas är likt Letters to Santa en favorit från tidigare år. Av veckans nya gillade jag nog Spotlight on Christmas och Project Christmas Wish allra bäst. Men jag har fortfarande inte hittat någon ny julfilmsfavorit som jag känner att jag måste se igen. Därmed inte sagt att om de dyker upp på tv att jag kommer byta kanal.
 
 
Vecka 3Veckans tittning innehöll en favorit sedan tidigare år - Christmas Cookies, och en väldigt gammal julfilmsmåstefilm som jag och mamma alltid såg tillsammans under mina tonår och även jular jag spenderade hemma när jag flyttat därifrån: Ett Päron till farsa firar jul. Nu hade jag inte sett den på några år och kände att det var dags. Och ja, den gav mig samma känsla igen- lite barndom och hur det kändes när moster och kusiner kom över jul eller vi åkte till dom och känslan av ”fullt hus”. 
Annars var det för mig nya filmer denna vecka. A castle for Christmas är en Netflixproduktion och den var rolig och mysig men får ett minus för att det dröjde över 40 minuter innan det överhuvudtaget blev vinter och jul. En bra julfilm, anser jag, börjar i juletid.
A Christmas Getaway och A shoe addicts Christmas blev nog favvisarna denna vecka. Mysiga och overloaded med jul, julgranar, juldekorationer . En rolig detalj i A shoe addict.. var att när de har en streetview i filmen från ett varuhus så är det NK och Stockholm som dyker upp.. väldigt märkligt och jag fick kolla flera ggr om jag hade sett rätt.
 
Och så kommer vi till mina absoluta måsten:
 
1) love the coopers
2) the family stone
3) 12 dates of Christmas 
4) julgåvan
5) julavsnitt av beverly hills 90210 från 1993.
Hinner jag kommer jag även slänga in Medan du sov och den första Sagan om ringen. Dessa två är inga rena julfilmer även om Medan du sov utspelar sig under jul och Nyår och Sagan om ringen är ändå julig, på nåt sätt?
Kommentera 3 st

Jag är författare!!

2021-11-25 | 18:43:22 | Egocentrerat&Vardagligt, Text//Författarskap/Dikt/Prosa,

 
Det är verkligen inte många Nyårsaftonar som jag sätter nyårslöften eller mål. Men de senaste två åren har jag gjort det och då har de handlat om milstolpar eller saker som jag vill uppnå för att liksom lyfta mig själv. Nå nya höjder. Våga. Utmana mig och ta tag i drömmar och visioner. Ha en målbild. Nyårsafton 2019 satte jag upp målet att ha en utställning med endast nya tavlor. Det gjorde jag. 
Nyårsafton 2020 hade jag som mål att under 2021 skriva färdigt ett bokmanus. Ta tag i den där författardrömmen jag haft i så många år men liksom bara låtit annat komma i vägen.
Och kanske var det just rätt tid nu för mig att få ur mig det där bokmanuset. Jag hade kanske inte kunnat skriva det tidigare även om jag hade gett mig tiden.
 
Men till det Nyårslöftet om att skriva färdigt just ett bokmanus låg även löftet att skicka in det till förlag.
Vilket jag gjort nu under hösten.
Och det har blivit ganska många nej.
Men som jag skrev för några veckor sedan - jag hade bestämt mig för att inte bli ledsen för det för jag hade ändå vågat. Jag hade ändå skrivit en bok. Ett manus.
Sen kom några "Ja" som mer visade sig vara ett "Ja vi vill ge ut din bok, men du får själv betala för det". Hallå, hade jag haft pengarna till egenutgivning hade jag väl inte skickat till förlag från början. Så det tackade jag nej till.
Men så, för två veckor sedan, faktiskt ganska så lagom till min 40årsdag kom det ett JA. Ett riktigt JA från ett förlag som vill ge ut min bok och stå för kostnaderna och ge MIG pengar för det.
Idag skrevs det avtalet under.
Jag har skrivit under ett förlagsavtal om att bli utgiven och om cirka ett år (gaaaahh denna väntan) kommer min jule-roman-feelgood att släppas. Jag kommer debutera som författare,
Jag är författare!
 
Jag är oerhört tacksam för de som stöttat mig framför allt när jag tvivlat som mest på mig själv.
Men jag måste också bara få uttrycka en stolthet över mig själv. Jag gjorde det!
 
Kommentera 3 st

The Big 40

2021-11-11 | 13:16:34 | Egocentrerat&Vardagligt,

(null)

Me !!


Jajamänsan, idag 11/11 så fyller denna bloggare 40 år.


 Känns knäppt, absolut, liksom 40 ! Men jag är ju inte i nåt läge där jag säger att jag fyller 25 för 15:e gången eller att siffran på nåt sätt är känslig på ett åldersnojigt sätt. Det är bara att siffran i sig känns lite ogreppbar? Men det är ju najs att fylla år och att bli äldre - alternativet hade ju varit att en varit död liksom. Nej varje stigande siffra är ju ännu ett år av liv !

Så grattis till mig!

Kommentera 0 st

Författardrömmen

2021-11-09 | 16:42:13 | Egocentrerat&Vardagligt, Text//Författarskap/Dikt/Prosa,

 
Asch, nu gick det så där länge mellan blogguppdateringarna igen. Inte riktigt meningen. För jag vill ändå hålla igång den här bloggen som snart fyller 15(!) år.
Jag själv fyller visst 40 om två dagar...
 
Men, tja mina utbildningar tar tid just nu. Utöver Webbredaktörsprogrammet pluggar jag även en kurs i journalistik. Jag vill samla så mycket kunskap och kött på benen som jag kan nu så att jag förhoppningsvis kan hitta mig ett bra och välbetalt jobb framöver.
 
Sen målar jag ju e hel del.
Och skriver.
Jag nämnde ju i juni att jag äntligen hade lyckats skriva klart ett bokmanus. Och det är ju en hel del jobb med det. Jag önskar verkligen att jag vore en mer perfekt skribent redan från start, men nej...
 
Nu är  ialla fall ytterligare en korrektur-runda färdig med mitt bokmanus. Så himla tacksam för @annieskude och det jobb hon lagt ner på att korrekturläsa och rätta alla mina tempusfel, överanvädning av vokaler och missade kommatecken. För ja, mycket rättning har det blivit. Ibland har jag verkligen undrat om jag är kapabel att skriva någonting alls, suck.
Men förutom rättningar så har Annie även boostat mig och gett stärkande feedback på manuset. Hon har liksom fattat humorn. Svärtan. Samhällskritiken och satiren. Feminismen. Hon har fattat Fanny. Och moderskaraktären Monica. Och Annie är ju hittills den enda utöver jag själv som läst manuset i sin helhet. Jag lämnade ju in enstaka kapitel under våren och förra hösten när jag gick en skrivarlinje. Men det var ju först i somras som jag skrev färdigt det. Jag gillar verkligen det jag skrivit. Tror jag.
Jag vacklar till och från. Men så är det med det mesta jag gör. Jag hoppar alltid mellan en stark övertro till det djupaste av självtvivel. Och de där svängningarna kan ju vara ganska jobbiga. 

Dock har jag lovat mig själv, att om inget förlag vill ge ut den här feministiska feelgood-feelbad-romanen som kanske framförallt handlar om kvinnor som fått nog och vill ta plats och kontroll över sina liv... ja, då ska jag ändå vara otroligt stolt över mig själv att jag faktiskt ändå skrev ett bokmanus. Något jag alltid velat göra och drömt om. Det kan ju liksom inga "tack, men nej tack" i världen ta ifrån mig.
 
... och om sanningen ska fram, så har jag påbörjat ytterligare ett bokmanus.
Kommentera 1 st

De lyckligaste av Konstnätter

2021-10-07 | 21:40:22 | Egocentrerat&Vardagligt, Illustration/Teckning/Konst/Design,

 
Nu är det två veckor sedan Konstnattenhelgen gick av stapeln. Den sjunde för mig mig totalt och sjätte året på raken som jag ställer ut denna helt fantastiska helg i konstens tecken i Tidaholm och Falköping.
Och i år blev det min bästa utställningshelg någonsin...eller hittills ska jag väl hoppfullt säga då jag sannerligen hoppas på framtida framgångar. 
Jag sålde inte mindre än sex originalmålningar och utöver det ganska många prints och även en del muggar och anteckningsböcker (med mina motiv på) från min webshop.
 
Utöver den stora lyckan och ruset man känner över själva försäljningen - att få svart på vitt att det man skapat gillas av andra, ja så är ju Konstnatten även så mycket annat.
Alla dessa samtal och möten, prat om konst och skapande och ”vad betyder detta”.
Bara få tacka från hjärtat för så fina komplimanger.. Jag blir trött men ändå ”hög” på känslorna.
Och så tacksam.
 
Men så infinner sig också de där dubbla känslorna..
 
Som alltid, efter en intensiv Konstnattenhelg och utställning , med alla dessa möten , allt det sociala och nerverna och pirret och förberedelserna innan, så infinner sig en viss tomhet. En känslomässig baksmälla samtidigt som man fortfarande är hög på just de där känslorna. Eufori blandat med vemod.
För det där med att sälja tavlor är så dubbelt … Det är lika delar glädje och sorg.
För vissa tavlor man gör, ja de blir lite svårare att skiljas ifrån. De har något visst. Man bara vet att man aldrig kommer göra en likadan någonsin igen. Liknande ja - men likadan med samma stänk, svep, linjer och totala harmoni av färgblandning, ”rinneffekt” med mera.. nej. Och det är ju också det som gör att originaltavlor kostar- en fråga som ställs så ofta en sådan här helg/utställningar - ja kring konst och prissättning överlag. För det finns bara 1. En enda . Någonsin . Ett unikt exemplar. Och det är egentligen omöjligt att sätta pris på. Lite som en människa egentligen. 

Du kan trycka upp kopior och prints men det blir inte samma det heller. Ett original är något unikt. 
Och precis som ditt hjärta bankar extra för somliga människor så gör det också det för en tavla. ❤️ Och det är sååå himla viktigt att, även om andra inte ser det så, själv sätta ett värde på just det du själv gör. 
 
Så jag kan sörja, det får svida att en tavla fått ett nytt hem och jag aldrig får se den igen samtidigt som jag är just så lycklig över att nån annan också tog den till sitt hjärta.
 
 
(de sex sålda originalverken)


Kommentera 0 st

när man inte kan vinna, har man inget att förlora

2021-09-06 | 20:23:27 | Egocentrerat&Vardagligt, Krönika/Politik/Tankar,

 

Där ser ni en guldmedaljör🥇i livsnjuteri när det bjuds på sol och värme.
Något annat jag är ganska bra på är att skita i vad andra tycker om mig. Eller att ha något behov av att vara till lags. Anses vara en ”god” kvinna.

Vi spenderar hela tonåren med att försöka vara så lite barn som möjligt, tas på allvar, räknas som vuxna, ses som äldre än vad vi är. När vi är yngre är det det finaste betyget vi kan få - att vi verkar äldre. Sen, så fort vi fyller 18 börjar striden. Mot gammelhet och åldersnojjor, fina linjer och fula bedömningar, mot biologiska klockor och tiden som har sin gång. Så fort vi har blivit vuxna ska vi helst se ut som vi aldrig nått puberteten mellan benen men ändå gärna ha ett par stinna pattar. Pattar som vi ska visa när andra säger varsågod och dölja all övrig tid däremellan.

Omöjliga krav och ouppnåeliga ideal. Tacka snällt och ta emot de eftersträvansvärda kommentarerna att vi ser yngre ut än vad vi är för gud förbjude att vi skulle se ut som den ålder vi verkligen har eller än värre, se äldre ut. Eller så får man lite tacksamt så där fnittra och le, om man har turen, att i alla fall nå en åtråvärd plats på milf-pallen och det oavsett om man har fött fram ett barn eller ej. 

Madonna och hora, mamma och oskuld, älskarinna och förlegad. Det är de roller vi är förevigt satta att spela i ett manus vi inte ens får vara med och skriva. Våga inte vara en boss för då är du en bitch, som kvinna kan du fan aldrig vinna så jag kör på…för i slutändan, om jag ändå inte kan vinna, vad har jag att förlora?

Kommentera 0 st

klackarnas ljud och brösten i otakt

2021-08-16 | 10:59:45 | Egocentrerat&Vardagligt, Outfits och Garderoben,

 
 
Bortsett från de två dagarna i Stockholm och dygnet i Göteborg nu under sommaren så har jag mest varvat bikini med löparkläder  rent klädmässigt och sedan dragit på mig en klänning mot kvällen och tomtat runt i här hemma. Och eftersom jag knappt lämnat trädgården mer än för just promenader och löprundor då så har ju inte skogarderoben luftats nämnvärt mycket.
 
Men förra veckan, med avslutning igår så hade jag och en konstnärskollega en utställning ( som jag ska visa lite från i ett eget inlägg) och då fick jag ju äntligen tillfälle att "klä upp" mig varje dag och även passa på att gå igenom några av favvoklackarna.
Fasen så härligt. Och att några av kvällarna verkligen strutta hem över grus och asfalt och höra klackarnas ljud medan bröna guppade smått i otakt under klänningstyget. 
 
 
Kommentera 0 st

red red wine...

2021-08-06 | 20:11:51 | Egocentrerat&Vardagligt, Text//Författarskap/Dikt/Prosa,

 
 

Red red wine.
Kanske var det givet, redan där och då, sommaren 1993 när jag upptäckte UB40 som sjöng om det röda, röda vinet på ett Absolute reggaekasettband,  att det var den drycken jag så många gånger i vuxen ålder bara älskar livet här och nu med.
Låten i sig är det utmärkta exemplet dessutom på musikens magiska kraft att förflytta hela ens väsen i tid och rum. Så fort jag hör de inledande tonerna så är jag tillbaka i mitt flickrum, med de päronglassgröna väggarna med trälist och bård mitt på. Den vita bokhyllan med alla Sweet Valley High och Kittyböcker.

Jag känner med ens av de mintgröna lite åtsittande cykelbyxorna och den marknadsfyndade gråa t-shirten med Ronny & Raggetryck. En hög med Acketidningar för fem kronor styck och ett gäng Starlet. Det är sommarlov och radion står alltid på och jag hör Sommartoppens signaturmelodi. Veckopengen spenderas på Okejtidningar och det är ett evigt suktande efter Dylan i Beverly Hills 90210. Sommaren det året jag skulle fylla 12 år och jag hade några månader innan fått min första mens och fyllde i den redan då strulande menscykeln i en gratiskalender från Libresse. Allt detta flödar igenom mig som en minnesflod tack vare en enda låt.

Så visst finns tidsmaskiner ändå.

Kommentera 0 st

Välkommen till familjen...

2021-08-05 | 19:11:46 | Egocentrerat&Vardagligt, Outfits och Garderoben, shopping, provrummet & cravings,

 
Ja men välkommen till min lilla Vuittonfamilj kära Double Zip Pochette i Damier Azur.
Ja, det blev ett Vuittonbesök i Stockholm för två veckor sedan.
Man fick stå i kö utanför och endast ett fåta kunder var tillåtet l i butiken åt gången.
Så jag köade.
Skulle bara titta.
Eventuellt klämma lite bara...
Men ut kom jag med en orange påse med orange låda och blåa band och en ny väska.
Från mig till mig.
Jag har ett Vuittonsparkonto utöver andra sparkonton. Det är underbart att spara mot olika mål. Och att just kunna ge sig själv en sådan här sparmåls -och för tidig 40årspresent.
Att det skulle bli det här mönstret/printet var dock inte givet. Inte alls. Men det känns helt rätt nu.
Så fin. Så fräsch. 
Annars har ju Monogram varit min grej. Jag har en pochette, en graceful, en speedy och en necessär i det mönstret. Plus en bandana. Det var dags för nåt nytt. 
Jag älskar den. 
Och den premiäranvändes… för veckohandling på Coop 😂
Men ja , Vuittonväskor ska användas, inte samla damm. De ska vara med i vardagen och livet och få spår av allt som är en själv.
Kommentera 0 st

ett kärt återseende av en hufvudstad

2021-07-26 | 11:01:21 | Egocentrerat&Vardagligt,

 
För några dygn, förra vecka så lämnade vi hemmet, stan, stadsgränsen.
Åkte iväg, åkte tåg, bodde på hotell.
En enda natt har vi varit borta sedan Corona bröt ut på riktigt. En enda natt, förra sommaren. 
Det kändes nästan nervöst.Pirrigt. Nytt. 
Storstadspuls. Andra människor. Uteserveringar.
En Aperol Spritz tack.
Ursäkta, jag kan ta en till. 
Titta på menyer. Trippa fram över kullersten och gator. Höghus, myller, utsikter.
Packa väska och necessären. Bestämma sig för vilka skor?
(det blev tre par)
 
Älskade Stockholm. 
Ett och ett halvt år sedan sist och så länge har det aldrig gått mellan två besök sedan år 2000.
Det var precis som förut, som jag minns det. Lika vackert. Lika bullrigt. Lika varmt.
Dofterna och ljuden. Polissirener, matos, vägarbeten, skratt, fiskmåsar, nygräddade våffelstrutar, vågskvalp och trafikljus.
Precis som förut .
Men också totalt annorlunda.
 
 
 
Kommentera 0 st

Sommartider

2021-07-15 | 21:13:29 | Egocentrerat&Vardagligt,

(null)
(null)

(null)

(null)

(null)

(null)

(null)

(null)

(null)

(null)

När sumakarna står i full grönska här i trädgården så känner jag att ordet hemester fyller sin fulla essens. Utlandskänslan är på topp och det utan att lämna hemmet. Och nu är det värmebölja dessutom och nästintill tropiska nätter. 
Det enda jag kan sakna med just en årlig greklandsresa med Karin är våra bilfärder till och från flygplatsen i den svenska sommarnatten och lyssnandet på en P3 dokumentär medan den svenska sommaridyllen svooshar förbi utanför.
Det och givetvis bärs o’clock.

Men!

Jag lever mitt bästa sommarliv!
Tomtar runt här hemma i mina favoritsommarkläder varvat med bikini. Lever på altanerna - den utan tak när det är uppehåll och den med tak när det regnar.
Löprundor varannan dag, total lathet övriga dagar.
Hår som solbleks, hud som solbränns.
Jag skriver, jag målar och jag läser. 
Bara är.
Får lov att vara.
Njuter.
Till fullo. 
Kommentera 0 st

weekend- snapshots

2021-07-05 | 21:25:16 | Egocentrerat&Vardagligt,

 
 
 
 
Varma morgonar med strålande sol och det var  bara att gå från säng till solsäng, livets liv!
 
 
 
 
Flera dopp i poolen och hår och bikinidelar fick lufttorka.
 
 
 
 
Frukt är också godis sägs det. Och jag åt frukt...men också väldigt mycket godis.
 
 
 
 
Packade cykelkorgen med en del av frukten och bären och två kalla Corona och tog lite eftermiddagspicknick med mamman min under ett alldeles ljuvligt vitt parasoll.
 
 
 
Bokläsning och rödvin på altanen medan man torkade till efter dusch.
 
 
 
 
Fantastiska sommarhimlar, så vackra att det gjorde ont och jag ville mest bara skrika - Stanna Tiden!
 
 
 
 
Mer läsning men med kaffe i koppen.
 
 
Mitt...vårt ... älskade hemmaparadis. Som jag älskar det.
Kommentera 0 st

my homes are where my heart is

2021-06-30 | 22:24:35 | Egocentrerat&Vardagligt, Outfits och Garderoben,

 
Även om både huset och trädgården ändrats ganska så mycket sedan jag själv bodde och växte upp där så är det ändå något alldeles visst med att vara "hemma" Där mina rötter slog rot och där jag fick gro, formas och växa. I barndomshemmet. Det som alltid är Hemma med stort H , hur många egna hem jag än skaffar själv. För jag känner mig hemma, älskar huset som jag själv har, men home is where the heart is och vilken tur att hjärtat kan rymma flera hem.
 
 
 
Och jag älskar outfiten dessutom, essensen av budget blandat med lyx.
Väska - Louis Vuitton
Klänning - Zara
Solbrillor - H&M
Sandaler - Skopunkten
Kommentera 0 st
Tidigare inlägg Nyare inlägg