Jag är inte någon riktig poddmänniska..alltså en sådan som slukar poddar. Jag lyssnar på Kakan Hermanssons "Under Huden", nån gång på Värvet och Tankesmedjan. Historiepodden är en annan som då och då fyller mina öron och under semesterveckorna plöjer jag och sambon ett gäng Snedtänktavsnitt.
Men den podd jag gillar allra allra mest är Skäringer & Mannheimer.
Jag skrattar, jag reflekterar, jag begrundar, skrattar än mer - ja jag skrattar så jag frustar och pustar och nästan gråter . Den är förlösande, härlig, ärlig, igenkännande, rak och genuin . Jag ÄLSKAR den och Mia & Anna ...fan vad bra dom är. Dessa kvinnor borde få ta över det mesta.
Så ja, det var med yttersta stolthet och glädje jag idag såg att de med veckans avsnitt valde att ha det tecknade porträtt jag gjorde av dom nån gång i somras.
Att jag på detta sätt fick vara en del av denna fantastiska podd.
/illustration: jag
Jäklar vilket genomslag hashtaggen och "kampanjen" eller uppmärksammandet #metoo fått på sociala medier. Det sprids som en löpeld och precis som tanken var bakom den - att visa den enorma omfattningen och drabbade tjejer och kvinnor som utsatts för sexuella övergrepp och trakasserier så syns exakt det via spridningen..och tänk då på hur många som fortfarande kanske inte vågar berätta.
Jag tillhör också denna stora grupp kvinnor som utsatts..av män som på ett eller annat sätt varit sexistiska, gått över gränsen för vad som är ok och och inte. Män som fått mig att känna skam och skämmas fastän det inte varit jag som gjort nåt fel. Som fått mig att tvivla om jag gett fel signaler eller att jag liksom bara viftat bort det och fnissat och tänkt att det var harmlöst fastän jag mått dåligt över det inombords.
Det har skett på jobbet, på fester...på öppna gatan och framförallt på sociala medier senaste åren.
Killar/män som tyckt att jag ska ställa upp på sexuella tjänster gentemot betalning. Eller tyckt jag ska ta emot kyssar och annat som betalning istället för pengar. Som velat anlita mig som fotograf och velat att jag ska vara lättklädd medan jag utför mitt jobb.
Eller alla dessa män som bara beslutar sig för att skicka bilder på sitt könsorgan.
Samma typ av män som antagligen tycker en våldtäkt är ok om en tjej är lättklädd, flirtig eller som enligt dom ser "sugna ut"..samma typ av män tycker det är helt ok att skicka så kallade dickpics efter att de sett en bild där ens bröstvårtor anas genom tshirttyget då detta tydligen är ett "kåthetstecken"..? Eller bikinibilder .
Nej det är fan aldrig OK. Aldrig!
Din kropp och det är DU och Endast DU som bestämmer över den.
Ett NEJ är ett NEj.
Du ska kunna gå naken eller visa upp dig bäst du vill och ändå inte "behöva ta" eller acceptera en enda dickpic eller sexuellt övertramp.
Känns det fel för DIG , gnager det inom dig ja då är det FEL. Ingen annan ska någonsin säga åt dig att det du känner är fel, att du övereagerar eller ska glömma eller säga åt att ”det var väl inte så farligt!”.
Mängden kläder, mängden alkohol, styva bröstvårtor, blottade skinkor, "sug" i blicken har ingen som helst betydelse. Någonsin.
Och Du är aldrig skyldig någon sex i utbyte mot något. Aldrig.
Måndag igen och därmed ny vecka. I helgen som var spenderade vi ett dygn i Göteborg. Hotell, hotellfrukost, fika, restaurang, shopping, shoppinglunch, mys, skratt. Kändes välbehövligt efter några intensiva veckor rent jobbmässigt - jag med både "vanligt" jobb, företaget, Konstnatten, fotograferingar etc, Stefan med sitt jobb plus att vi ofta jobbar om och mot varandra. Då känns en liten weekendgetaway som ett perfekt sätt att bara komma ifrån vardag, måsten och enkelt sätt att bara ha det lite "gött".
Hotellrumsvy från sjunde våningen
Lunch...älskar Cesarsallad
Tidigt i våras köpte jag mig en röd skinnjacka, som jag inte använt förrän nu, trivdes fint i den.
Vit chokladcheesecake..mmm
Trivdes så bra i den röda jackan att jag kände att en röd kappa behövdes inför vintern att växla med min rosa jag kört på i två vintrar nu.
JAg får passa på med helsvarta outfits när jag är hemifrån och inga katter är i närheten..bara det kan vara värt att ta en weekentrip ibland haha.
Italiens chokladtårta..mmmm
Hotellinteriör
Nu sitter jag invoirad i filt och sörplar te här hemma efter en så överväldigande , underbar, maxad Konstnattenhelg. Vet knappt var jag ska börja, hur jag ska uttrycka mig eller landa i det här.
Över 1000 besökare och nerverna har varit på helspänn. Tror jag börjar helt enkelt med att försöka berätta lite och avslutar med bilder.
I fredags var det premiär/öppning och jag stod i den stora hallen jag hade fått för mig själv kl 18-23, i går lördag från kl 14 till klockan 1 på natten och idag hade jag öppet 11-14 innan det var dags att plocka ner allt igen.
Jag har fått sådan enorm hjälp från Stefan, mamma och pappa. Mitt hjärta svämmar över av kärlek och jag är så rörd över mina fina vänner Karin, Maria och Annelie som kommit flera gånger, stått med mig, servat med kaffe,
viskat peppande ord och stöd i mitt öra när jag tvivlat och varit nervös. KÄRLEK!♥
Gamla klasskompisar och andra vänner som kommit bara för min skull.
En som till och med grät av stolthet när hon såg den stora förstoringen som arrangörerna hade tagit fram av en av mina målningar. Kan inte med ord nog säga hur glad och tacksam jag är i hjärtat över dessa fina människor som verkligen bara visat sån genuin glädje för mig.
Alla dessa fantastiska samtal med andra konstnärer och fotografer, samverkan och support!
Och så..all denna överväldigande fina och fantastiska respons jag fått på både min konst, mina teckningar och mina foton av alla besökare..i alla åldrar och både män och kvinnor. Så många fina ord, egoboostande...att få se och höra direkta reaktioner och sen stå och ta emot ros och även få prata om det jag gör på ett helt annat sätt som man aldrig gör när man bara spammar sina instagramkonton med sina skapelser..
Jag är så jättetrött, helt slut, ont i kroppen...men så totalt jättegenomglad för alltihop.
Sen att jag sålde för så himla mycket mer än jag någonsin vågat drömma om, det är bara ett stort plus men inte det viktiga alls.
Jag har sålt originalteckningar, konsttryck och foton, fått efterbeställningar på slutsålda print och på större format av foton än vad jag ställde ut. Och jag har sålt två tavlor.
Ja..wow.
Här kommer en bildbomb.
Det första som mötte mig när jag anlände till min utställningsplats/hall i fredags eftermiddag - de hade smällt upp förstoringen av min mest populära tavla..den enda jga inte vill sälja men som så många vill köpa...Det kändes så maffigt, mäktigt och underbart..och det blev genast intervju med tidningen.
Besökare direkt vid öppning
Det här fotot såldes nästan direkt
Tavlan by night
Jag ställde ut i Tidaholms Museums stora Bilhall där jättegamla bilar och brandbilar annars huserar och vissa bilar stod kvar.. Jag hade monterat fotona på väggarna men när jag kom till lokalen 30 min innan premiäröppning hade allt rasat antagligen pga det råa klimatet..så fick utnyttja bilarna helt enkelt..Blev bra!
Fler naturfoton
En vikvägg fylld med originalteckningar och de flesta såldes så var bara bara att sätta upp nya allt eftersom, tur jag tog med ett gäng teckningsblock/böcker.
Ett urval av prints jag hade tryckt upp, "SATC"printsen sålde slut.
Jag och några av målningarna
Fler målningar...fick så mycker beröm för att de var egna, gjorde folk glada, särskild stil och älskade kontrasten dessa feminina och färgstarka verk kontra den ruffiga lokalen.
De två nedersta tavlorna såldes..Överst syns originaltavlan som arrangörerna förstorade..enda tavlan som inte var till salu..men oj så många spekulanter på den.
De som köpte de två andra tavlorna blev bara så med en gång kära. Den bortre, den med randiga klänningarna köptes av en som sa " Jag gillar inte rosa alls..men jag ska bara ha den här".
Och "SATC nr 2" köptes av en man och en kvinna som inte ens brydde sig först att fråga vad den kostade.
Bara för att jag är så förbenat stolt och glad över förstoringen...och nu över mig själv..Efter den här helgen vågar jag nog äntligen verkligen tro på att jag kan...och jag känner mig älskad och stöttad av en några helt fantastiska människor som rört mig ända in i botten av mitt hjärta.
TACK!!
