GARDEROBSGRUBBEL & BYRÅBEKYMMER -

Living la vida glamping!!

2022-07-07 | 11:02:45 | Text//Författarskap/Dikt/Prosa,

Då så! Då var boken släppt!

Nu är jag publicerad författare och min bokdebut är här.
Barbro och Barbie får nu möta världen.
Och Fjölleby camping , som Barbro förvandlar till en glamping.

En bok skriven med värme och humor , lite sarkasm, kvinnlig gemenskap, hashtags och några kossor.

”Barbro, en åttioårig kvinna med rapp tunga och hårdrockströjor, erbjuder sig att sköta väninnan Alices camping efter att hon brutit bäckenet. Hur svårt kan det vara? Ett sådant uppdrag borde ge tid över till att läsa deckare, äta Skogaholmslimpa och ligga i hängmattan.

Det kanske vore så enkelt om inte barnbarnet Barbie hade berättat om Fjölleby camping för en influencer hon plåtade. Kicci, med två c, får för sig att det är en glamping och det perfekta stället för sin för-möhippa. Snarare än att förtydliga att det är helt vanliga tält som gäller, bestämmer Barbro sig för att köpa ljusslingor och lära sig hashtagspråk – med egna bidrag som #kotterapi och #kantarellsafari.

Med stor improvisationsanda gör Fjölleby-gänget sig redo för att ta emot influencers på en glamping i en kohage. Samtidigt lurar en sensationslysten journalist i buskarna, på jakt efter det stora scoopet.”

Boken finns på Storytel, Nextory, Bookbeat, Bokus och Adlibris.

Kommentera 0 st

Född: Författare den 4e juli

2022-06-09 | 20:00:07 | Egocentrerat&Vardagligt, Text//Författarskap/Dikt/Prosa,

Född den 4e juli är en film. Och nu kommer det förevigt vara det datum som jag ”föds” som författare.

Och det med min andra bok.
För jag fick ju ett bokkontrakt/förlagsavtal med @wordaudiopublishing i november förra året på min jul-feelgood-roman. En bok som ska släppas senare i höst.
Men så hörde förlaget av sig i början av det här året och frågade om jag ville vara en av fyra författare som under varsin vecka i sommar skulle få släppa en bok med temat camping.
Med viss nervositet , men med stor glädje och stolthet tackade jag Ja till detta erbjudande, möjlighet och utmaning!
Det tog mig ju faktiskt 40 år att få ur mig min första bok och nu skulle jag alltså få ur mig en på bara några månader?

Men ja, det gick . Jag har bollat heltidsstudier under våren med att få ur mig en bok : Living La Vida Glamping.

Så nu bokdebuterar jag med mitt andra bokmanus och mitt första bokmanus blir min andra bok.
Och här har jag alltså gått runt och haft kontrakt på två böcker utan att överhuvudtaget ha släppt någon bok alls tidigare.
Snurrigt? Oh ja, knappt jag fattar själv.

Dessutom är min bok först ut i den här Sommarsviten. Så inte bara får jag bokdebutera som först i en serie utan jag får även debutera bland tre andra fantastiska författare och kvinnor som gett ut böcker sedan tidigare .

Och mitt författarnamn?
Tja, det finns redan en och annan författare Anna Larsson därute.
Så kan det vara när man har ett väldigt vanligt namn..
Så efter lite grubbel trillade en polett ner.
Avanna, mitt företag sedan 2007. Av Anna . Allt jag gör är ju av mig, så även mitt författande.

Så låt mig presentera mig själv:

Avanna Larsson och jag släpper min första bok den 4 juli.
Den kommer släppas som ljud- och E-bok och den går redan nu att lägga till i påminnelselistor och sådant där just ljud- och E-böcker finns.

Snart smäller det. Och jag är förbannat stolt över mig själv som fick ur mig en bok på några få korta månader.

Kommentera 0 st

skrivflow och skrivkramp, författarens svängiga tillvaro

2022-04-01 | 16:56:14 | Egocentrerat&Vardagligt, Text//Författarskap/Dikt/Prosa,

Nej, men idag ler jag lite extra självgott och nöjt och ger mig en klapp på båda axlarna. Ty igår skrev jag färdigt ännu ett råmanus på en bok! Medan aprilvädret kom en dag för tidigt utanför fönstren med ömsom solsken ömsom snöflingor så skrev jag det sista kapitlet på mitt nästa bokprojekt (som jag snaaaaart kan berätta mer om) .

Nu väntar ju en sjuhelsikes massa redigering och omskrivning och bearbetning. Men tja, boken har en början , en mitt och ett slut och jag har skrivit min andra bok.
Så heja mig.
Och heja er allihop där ute som kämpar på med era drömmar och mål 💫

För det är ju inte så självklart eller enkelt alla gånger.

Många gånger ser det ut så här, med just skrivandet:

Där vissa dagar mycket av min skärmtid åt till rent skärmstirr. Det vita, tomma Word-arket som ska fyllas med bokstäver som ska bli till ord och som ska skapa mening.
Vissa dagar flyter det på. Fingrarna flyger över tangentbordet och formulering efter formulering bara kommer.

Andra dagar sitter skrivkrampen som ett förlamande järngrepp.

Tidigare i veckan hade jag digital möte med en av de fantastiska förläggarna på mitt förlag Feedback och konstruktiv kritik och en massa pepp. Ja, något otroligt mycket pepp.

Och snack om kommande redaktör och att en inläsare har spikats.

Knappt jag kan ta in allt detta. Någon ska läsa in och berätta mina ord. Ge röst åt mina karaktärer.
Mina ord kommer att komma på pränt utanför mitt Word-dokument och kunna läsas av de som vill. Och i nästa vecka blir det dessutom möte i Malmö på förlaget.
Jag har drömt om detta.
Nu är det verkligt.
Jag är författare.
Både i flow och i kramp.

Tänk, för ett år sedan satt jag och kämpade med att ens få till ett första manus.

Nu har jag skrivit klart mitt andra och har alltså två böcker på G.

Kommentera 0 st

Jag är författare!!

2021-11-25 | 18:43:22 | Egocentrerat&Vardagligt, Text//Författarskap/Dikt/Prosa,

Det är verkligen inte många Nyårsaftonar som jag sätter nyårslöften eller mål. Men de senaste två åren har jag gjort det och då har de handlat om milstolpar eller saker som jag vill uppnå för att liksom lyfta mig själv. Nå nya höjder. Våga. Utmana mig och ta tag i drömmar och visioner. Ha en målbild. Nyårsafton 2019 satte jag upp målet att ha en utställning med endast nya tavlor. Det gjorde jag.

Nyårsafton 2020 hade jag som mål att under 2021 skriva färdigt ett bokmanus. Ta tag i den där författardrömmen jag haft i så många år men liksom bara låtit annat komma i vägen.

Och kanske var det just rätt tid nu för mig att få ur mig det där bokmanuset. Jag hade kanske inte kunnat skriva det tidigare även om jag hade gett mig tiden.

Men till det Nyårslöftet om att skriva färdigt just ett bokmanus låg även löftet att skicka in det till förlag.

Vilket jag gjort nu under hösten.

Och det har blivit ganska många nej.

Men som jag skrev för några veckor sedan - jag hade bestämt mig för att inte bli ledsen för det för jag hade ändå vågat. Jag hade ändå skrivit en bok. Ett manus.

Sen kom några "Ja" som mer visade sig vara ett "Ja vi vill ge ut din bok, men du får själv betala för det". Hallå, hade jag haft pengarna till egenutgivning hade jag väl inte skickat till förlag från början. Så det tackade jag nej till.

Men så, för två veckor sedan, faktiskt ganska så lagom till min 40årsdag kom det ett JA. Ett riktigt JA från ett förlag som vill ge ut min bok och stå för kostnaderna och ge MIG pengar för det.

Idag skrevs det avtalet under.

Jag har skrivit under ett förlagsavtal om att bli utgiven och om cirka ett år (gaaaahh denna väntan) kommer min jule-roman-feelgood att släppas. Jag kommer debutera som författare,

Jag är författare!

Jag är oerhört tacksam för de som stöttat mig framför allt när jag tvivlat som mest på mig själv.

Men jag måste också bara få uttrycka en stolthet över mig själv. Jag gjorde det!

Kommentera 3 st

Författardrömmen

2021-11-09 | 16:42:13 | Egocentrerat&Vardagligt, Text//Författarskap/Dikt/Prosa,

Asch, nu gick det så där länge mellan blogguppdateringarna igen. Inte riktigt meningen. För jag vill ändå hålla igång den här bloggen som snart fyller 15(!) år.

Jag själv fyller visst 40 om två dagar...

Men, tja mina utbildningar tar tid just nu. Utöver Webbredaktörsprogrammet pluggar jag även en kurs i journalistik. Jag vill samla så mycket kunskap och kött på benen som jag kan nu så att jag förhoppningsvis kan hitta mig ett bra och välbetalt jobb framöver.

Sen målar jag ju e hel del.

Och skriver.

Jag nämnde ju i juni att jag äntligen hade lyckats skriva klart ett bokmanus. Och det är ju en hel del jobb med det. Jag önskar verkligen att jag vore en mer perfekt skribent redan från start, men nej...

Nu är ialla fall ytterligare en korrektur-runda färdig med mitt bokmanus. Så himla tacksam för @annieskude och det jobb hon lagt ner på att korrekturläsa och rätta alla mina tempusfel, överanvädning av vokaler och missade kommatecken. För ja, mycket rättning har det blivit. Ibland har jag verkligen undrat om jag är kapabel att skriva någonting alls, suck.

Men förutom rättningar så har Annie även boostat mig och gett stärkande feedback på manuset. Hon har liksom fattat humorn. Svärtan. Samhällskritiken och satiren. Feminismen. Hon har fattat Fanny. Och moderskaraktären Monica. Och Annie är ju hittills den enda utöver jag själv som läst manuset i sin helhet. Jag lämnade ju in enstaka kapitel under våren och förra hösten när jag gick en skrivarlinje. Men det var ju först i somras som jag skrev färdigt det. Jag gillar verkligen det jag skrivit. Tror jag.

Jag vacklar till och från. Men så är det med det mesta jag gör. Jag hoppar alltid mellan en stark övertro till det djupaste av självtvivel. Och de där svängningarna kan ju vara ganska jobbiga.

Dock har jag lovat mig själv, att om inget förlag vill ge ut den här feministiska feelgood-feelbad-romanen som kanske framförallt handlar om kvinnor som fått nog och vill ta plats och kontroll över sina liv... ja, då ska jag ändå vara otroligt stolt över mig själv att jag faktiskt ändå skrev ett bokmanus. Något jag alltid velat göra och drömt om. Det kan ju liksom inga "tack, men nej tack" i världen ta ifrån mig.

... och om sanningen ska fram, så har jag påbörjat ytterligare ett bokmanus.

Kommentera 1 st

red red wine...

2021-08-06 | 20:11:51 | Egocentrerat&Vardagligt, Text//Författarskap/Dikt/Prosa,

Red red wine.
Kanske var det givet, redan där och då, sommaren 1993 när jag upptäckte UB40 som sjöng om det röda, röda vinet på ett Absolute reggaekasettband, att det var den drycken jag så många gånger i vuxen ålder bara älskar livet här och nu med.
Låten i sig är det utmärkta exemplet dessutom på musikens magiska kraft att förflytta hela ens väsen i tid och rum. Så fort jag hör de inledande tonerna så är jag tillbaka i mitt flickrum, med de päronglassgröna väggarna med trälist och bård mitt på. Den vita bokhyllan med alla Sweet Valley High och Kittyböcker.

Jag känner med ens av de mintgröna lite åtsittande cykelbyxorna och den marknadsfyndade gråa t-shirten med Ronny & Raggetryck. En hög med Acketidningar för fem kronor styck och ett gäng Starlet. Det är sommarlov och radion står alltid på och jag hör Sommartoppens signaturmelodi. Veckopengen spenderas på Okejtidningar och det är ett evigt suktande efter Dylan i Beverly Hills 90210. Sommaren det året jag skulle fylla 12 år och jag hade några månader innan fått min första mens och fyllde i den redan då strulande menscykeln i en gratiskalender från Libresse. Allt detta flödar igenom mig som en minnesflod tack vare en enda låt.

Så visst finns tidsmaskiner ändå.

Kommentera 0 st

Jag gjorde det!

2021-06-15 | 19:42:13 | Egocentrerat&Vardagligt, Text//Författarskap/Dikt/Prosa,

Ikväll firar jag med ett glas kripigt vitt eller två.

För vet ni? Jag har för första gången skrivit klart ett helt bokmanus.

Jag har alltid älskat att skriva , det var ju egentligen därför jag startade den här bloggen för alla dessa år sedan.

Jag har någonstans alltid närt författardrömmen. Gått en del kreativt skrivandekurser och alltid fått bra feedback. Sne har jag ju skrivit krönikor nästan varje månad i 11 års tid för lokaltidningen. Men aldrig fått tummen ur så att säga till ett helt bokmanus.

Så började jag ju, vid sidan av högskoleutbildningen i höstas även en ettårig Skrivarlinje vid Sörängens Folkhögskola. Vi fick skriva skrivkontrakt med oss själva och jobba kring ett projekt. Jag hade påbörjat en feelgood/roman, hade 16 skrivna sidor när jag började utbildningen.

I fredags var det avslutning.

Och idag kunde jag skriva "SLUT" på mit skrivprojekt. 262 A4sidor, lite över 98 000 ord.

Jag vet att nu väntar en jäkla massa redigeringsarbete. Stryka, skriva om, flytta, stryka, ändra om lite till. Sen kanske jag vågar skicka iväg till ett förlag.

Men jag gjorde det. Jag har skrivit ett bokmanus.

Och jag är så jäkla tacksam för dom som står mig närmast som trott på mig och stöttat och peppat hela vägen.

Kommentera 4 st

Farväl sommarens rosor

2020-08-31 | 22:52:38 | Foto/Fotografering, Text//Författarskap/Dikt/Prosa,

Farväl sommarsång

Farväl August.

Och juli och juni likaså.

Äpplens syrlighet

Plommons söta förruttnelse

Fyller den luft som nu kyler ned

Det känns som sommar än i solens stillhet

Men var vind vittnar om höstens närhet

Kortare dagar längre mörker

En altandörr som nu blir allt mer stängd än öppen

Prinsessan Diana som dog den sista av augustis dagar,

kanske som ett tecken på sommarens slut och kyla som tar vid

Farväl sommarens rosor

I minnet blommar ni än

Kommentera 0 st

solhälsningar och papperstext

2020-08-28 | 18:45:34 | Egocentrerat&Vardagligt, Text//Författarskap/Dikt/Prosa,

Första skolveckan är gjord och det är fredag kväll! Ännu en grej jag ser fram emot med att plugga nu är att faktiskt få den här "helgkänslan" på riktigt. När man jobbar inom handel så jobbar man ju ofta helger och storhelger och är ledig mitt på veckan eller jobbar två dagar ledig en jobbar fem ledig två jobbar tre ldig en osv. Och det har sin charm det med men det kan också ge en liten tomhet att när andra med mer regelbundna tider är lediga så har jag jobbat.

Veckan har bjudit på en del regn men också en hel del bikinitimmar och flera morgonar med kaffekoppen ute på trädäcket. Varje dag som kan börjas så är en ren ynnest!

Men tillbaka till skolan - det är skrivarlinjen jag börjat denna veckan. En del skrivövningar och nu ska vi tänka över vilket projekt vi vill jobba med och göra en projektbeskrivning. Jag har ju påbörjat flera stycken så kallade feelgoods..en deckare och några krönike/kåserier.

Men jag har även märkt att jag tenderat gå åt dikthållet.

Och idag printade jag ut en del.

Här har jag bara samlat ett gäng texter jag skrivit här instagram som bildtexter som varit lite åt dikthållet och printat ut dom för att se hur det blev. när de var samlade. Ska göra likadant med några påbörjade projekt o se hur de känns utskrivna o se vilket som lockar mest att ha som projekt på skrivutbildningen. Känns lite mer på riktigt när de hamnar på papper så här än bara på skärmen.

Men nu blir det en drick och lite tilltugg innan det ska kockas fredagsmiddag!

Kommentera 1 st

Jag och Bob Dylan under stjärnorna

2020-08-20 | 20:40:11 | Egocentrerat&Vardagligt, Text//Författarskap/Dikt/Prosa,

Till tonerna av The sound of silence och vad som låter som ettusen gräshoppor
I skenet av gatlyktan ute vid gatan doppar jag först fötterna.

Vattnet som nu känns ljummare än augustikvällens luft som är fylld av flera dagars värme.

Av hetta.

Vattnet når knäna innan jag drar upp benen igen.

Jag reser mig.

Våta fotsulor mot soluppvärmt trädäck.

Kläderna faller.
En hög av tyg bredvid vattenmörknat trä.
En kropp som sätter sig.
Som sedan glider i.

Ner.
Vatten mot hud. Ett simtag. Två simtag. Vänd. Kroppen som delar vattnet. Skvalpet.

En kropp som är ett med vattnet.

Med sig själv.

Hud som blänker under kvällshimmelen som kommer tidigare för varje dag nu.

Mörkret som komma skall.

Men där och då är det bara ljus.

Liv.

Jag och vattnet.

Det ljumma .

Ljudet av tystnad och jag hör hela världen.

Jag känner mig aldrig så levande och så fri,

som jag gör under de där baden de här stilla sommarkvällarna .

Min egna heliga ritual.

Min stund.

Mitt jag.

Det byts låt och sedan lovsjunger jag och Bob Dylan tillsammans under stjärnorna .

Kommentera 0 st

Inget älskar hennes hjärta mer än sommaren

2020-07-23 | 16:40:33 | Egocentrerat&Vardagligt, Text//Författarskap/Dikt/Prosa,

Inget älskar hennes hjärta mer än sommaren.
Den känsla av frihet som barfotadans ger
Den verkliga grönskans lyster och fälten med vajande vallmo

och blåklint och sädesslag.
Den palette av alla sorter blå och grå toner som himlen speglar

vid solsken och vid regn och vädren däremellan.
Den magi när himlen sedan står i brand i gyllene och orange

och molnen är rosa.
Den berusande doften av regnvåt varm asfalt, den av blommande lind

och syren och av hägg och av schersmin.
Den sagolika livskraften när allt står i blom. Den vackra flyktigheten av en

fjärils vingslag och det märkliga snöandet av äppelblom.
Den kärleken hon känner till sommaren är den största av allt.

Kommentera 0 st

Är det nu hon blommar ut...

2020-06-17 | 23:17:43 | Egocentrerat&Vardagligt, Text//Författarskap/Dikt/Prosa,

..och varje kväll i slutet av maj tillika i början på juni klev hon ut i den gyllene timmen när solens sista strålar belyste takens översta tegelplattor och trädens längsta grenar och plockade sig ett fång syrener medan de barfota fötterna sjönk ner i det något för långa maskrossmyckade gräset. En ritual så helig som något kan bli när tiden det är möjligt är så begränsad som den när syrenen blommar ...

När syrenen sedan börjat att falna tar sumaken vid. Doftlös men praktfull. Så hemma men ändå en vajande känsla av exotisk plats någon annanstans. När syrenens blommor torkat och spritts med vinden och vindpustarna inte längre doftar då böljar sumakens grenar som palmer från ett annat land. Och över en natt som genom en magisk fingerknäppning doftar sedan vinden av schersmin och av kaprifol . Maj och juni är som att man lär sig lukta på nytt efter en höst och en vinter som inte luktar något alls. Och all grönska och blomsterprakt får henne att känna att sig som om lär se igen efter ett års blundande..

Hon saknar redan syrenens doft. ..

Men Schersminen står redo och hon kan inte låta bli att undra om det är i sommar som även hon blommar ut vid framtidens ovissa rand..

Kommentera 1 st

en blandning av sött och salt

2019-06-26 | 00:06:24 | Egocentrerat&Vardagligt, Krönika/Politik/Tankar, Text//Författarskap/Dikt/Prosa,

Jag vet inte exakt vad det är som doftar, jag vet bara att det är den absoluta sommardoften. Kanske är det en perfekt blandning av soluppvärmd asfalt , lite schersminbuske , kanske lind och gräs. Men jag vet inte. Jag vet bara att doften är å totalt ljuvlig och när den fyller mina näsborrar så där nån gång efter att midsommar har firats så blir känslorna övermäktiga. Bröstet fylls till bredden av en sprängfylld kärlek men också av en melankoli. Tomas Ledin har verkligen satt en av livets sanningar på pränt och sång när han författade ”Sommaren är kort”.

Varje år går mitt hjärta sönder och det är inte på grund av att jag går in i nya stormiga kärleksrelationer utan för att varje år tar min älskade Sommaren slut. Mitt hjärta börjar att läka någon gång där i mars eller april när man återigen börjar förnimma och hoppas och se att vintern är över och sommarmånaderna ligger framför en. När första maj kommer är mitt hjärta helt läkt och det bultar och det bankar och slår kullerbyttor i takt med att världen blir grönare , dagarna längre och ljusare och de vintertrötta fuskpälskarna och kängorna kan ställas undan och fram kommer jeansjackan och sandaletterna. De där första ljuva varma majmorgonarna. Ojojoj.

Så kommer juni och den magiska syréndoften övergår till schersminen och kvarteren fylls om kvällarna av grillarom. Det tappra försöket att få rent köksfönstren efter höststormar och snöoväder och avgaser är förgäves när de täcks av flugskit och flugorna surrar ikapp med fläkten i sovrummet . Midsommar kommer och midsommar går och i trädgården är det doft av kaprifol och nånstans här börjar hjärtat mitt så smått att krackelera igen. För hur kan det vara i slutet av juni allra redan?

Med lika delar lycka och vemod sitter jag den sista tisdagen i juni under altantaket med ett glas rödvin och läser ut en fantastisk bok medan ett försynt sommarregna spelar mot plåttaket och årets storspindel gör sin kvällentré i hörnet mellan några brädor och inspekterar dagens fångst. så hör jag premiären av Allsång på Skansen dra igång på tv:n och när det sjungs om Mälarens kärlek till havet , en blandning av sött och salt brister det i mig. Om jag kunde stanna tiden hade jag stannat den i detta nu och försatt den i ett evigt vackert juni med en temperatur på 24 grader och lummig grönska. För mer fylld av liv än så här blir inte naturen och ej heller jag.

Kommentera 0 st

Time to type

2014-04-17 | 21:55:14 | Egocentrerat&Vardagligt, Text//Författarskap/Dikt/Prosa,

Imorses var jag uppe innan kl 6. Satte på kaffet, gjorde smörgås och satte mig vid köksbordet framför MacBooken.

Äntligen.

Äntligen har inspirationen och idéerna kommit till mig för att påbörja den där chiclitboken jag så länge tänkt att jag ska skriva.

Det kommer säkerligen ta tid att få den färdig men känns så kul och så härligt att ha börjat.

Det här är en dröm.

En dröm som ska verklighet och något jag ser fram emot .

Kommentera 5 st

punkt punkt punkt

2008-03-24 | 23:37:09 | Text//Författarskap/Dikt/Prosa,

Gråt en skvätt ikväll
smaka på tårarnas sälta
och berika ditt liv med din egna krydda

Skratta sen en stund imorgon
och lyssna till tonerna
som gör att ditt liv sjunger

Sov i mången inatt
och känn klarheten i drömmarna

Vakna sedan upp om en stund
och infria dina egna löften till dig själv

Var inte rädd
utan var rent av lite dum
Så ser du kanske vad du borde
men förbi vad du måste
och fattar vad du vill

Vill du inte detsamma sedan
så är det ok.

Kommentera 4 st

Dikt

2007-05-07 | 22:41:35 | Text//Författarskap/Dikt/Prosa,

Gröngräs och maskros, fräknar på solbränd gyllene hud
Vårens begynnande blomster och grönska är världens vackraste brud

Smultronsknoppar, mjukglassdroppar och bländad av vitt solsken
Smaraggröna parker och njutningar av tuna tyger svävandes kring bara ben

Doften av syrén, ljudet av bäckar och smaken av varma klippor
Fria fötter i öppna skor och bad i stora hav av vitsippor

Skrattande sorl bakom mörka solglas på uteservering vid gator och torg
Nybakat bbröd, termosar, bullar och förväntan packas i picknikkorg

Färgspel ,himlasång och kärlek vid varje vacker strålande solnedgång
Från maj till september har vi lyckan att känna sommarens varma omfång

Kommentera 11 st

lite långläsning

2007-04-11 | 07:03:13 | Text//Författarskap/Dikt/Prosa,

Med smaken av klibbigt söt Smoothie kvar i munnen sitter jag i soffan klockan 08.55 och känner mig helt mosig i huvudet. Kanske borde jag ha satt på en kanna kaffe, kanske är det bra att jag låtit bli. Ska jag ta en kopp te istället? Lite törstig är jag allt? fast jag borde faktiskt lära mig att dricka vatten. Jag dricker nästan aldrig vatten. Jag tycker att det är jobbigt och motigt på alla sätt och vis, om det kanske inte är en flaska Imsdal källvatten för treton och nittio köpt på Ica. Vad är det för vattensnobbfasoner?

Det är alldeles tyst i det rum jag befinner mig i, förutom ett litet dovt surrande ifrån den lap top jag precis sitter vid och låter fingrarna dansa schottis över tangenterna på för att få ihop denna text.

Ibland kan jag också höra ljudet av garageporten som åker upp och ner där nere vid parkeringen. Ljudet av den låter som om ett bowlingklot är på väg mot tio små käglor.

Strike! In my head.

Om jag stirrar rakt fram så ser jag rakt in i motsatta husets tegelvägg samt delar av fönster med neddragna persienner. Vilka är det som bor där och som ännu sover klockan 09.01 på en torsdagsmorgon? Teglet skiftar i olika gulbruna nyanser och en del ser även ut att ha lite mossa på sig.

Mina blommor behöver vattnas. Jag är lika dålig på att låta dem dricka vatten som jag själv. En del blad påminner snarare om det där gulaktiga teglet än friska gröna välmående växter. Kanske borde ge dem sådan där växtnäring mamma pratat om. Synd att det inte finns växtnäring för oss under hundrasextio centimetrar. Om det hade funnits skulle jag köpt mig en kur och kanske nöjt mig med, tja, hundrasextiosju ?

Hoppas det varma vädret håller i sig och att det blir än varmare. Då kan jag börja trippa runt och nästintill stuka vristerna igen i mina högklackade sandaletter, som jag i alla fall blir hundrasextiosex centimetrar med. Fast med en del bara hundrasextiotre. Jag skulle gå inne på Ica i tofflor och ibland vid frysdiskarna lite diskret låta foten rymma från skon och nudda vid det svala stengolvet och svalka sig lite. Foten skulle snabbt bli gråsvart på undersidan för golven på Ica är skitiga. Det vet jag, för jag har städat dem. Fast jag städar dem inte längre, så nu kanske de är rena.

Ett tag hade jag svårt för att handla på Ica, när jag själv städade där. För jag visste hur skitigt det var, hur snuskigt det var bakom kulisserna. Dessutom hade jag konstant stanken ifrån källaren kvar i näsan hela dagen efter jag städat där tidiga morgonar. Jag kan fortfarande inte köpa grillad kyckling utan att, som av en ren reflex, klia mig i håret efter äckliga skinnbitar som hade förmågan att trilla ner i huvudet på mig på lördagarna då jag städade grillarna. Det var ett riktigt flott jobb, fast i verkligt negativ bemärkelse.

Nu börjar solen komma fram runt köken och den får mina ena gardin i rummet att se så fin ut. Istället för kallt vit med bruna prickar ser den ut som en vacker brudslöja med guldstänk. Den ena gröna spretiga växten bakom tyget bildar en härligt vildvuxet skugga som väl påminner ganska så mycket om mitt okammade morgonhår.

Kommentera 8 st

En bild , tre texter

2007-03-13 | 18:38:15 | Text//Författarskap/Dikt/Prosa,

Det här är en av mina absoluta favoritbilder som jag tagit på latte/lyx/smoothie-temat och idag på den underbara textlektionen med den bästaste Christina som lärare, så fick vi göra olika skrivövningar för att lära oss att prata/presentera/förklara våra "konstverk".
Eller föremål över huvudtaget också.

Jag valde i alla fall den här bilden/fotot och en uppgift gick ut på att beskriva ett verk/sak med några korta meningar eller ord på ett ganska normalt och neutral sätt. Sedan skulle man utifrån den skriva en överdrivet positiv version och en överdrivet negativ. Man skulle gärna använda sig av de fem sinnena.

Så här blev mina tre texter:

("Normal")

Färgglatt motiv på vitt papper
Varmt av kaffe
svalkande söt jorgubbe
Modern nostalgi till ljudet av glasklirr

( Överdrivet positiv )

Färgkaskader som får det att rycka i mungiporna på bländande ark
Java, java java, - jag vill ha java!
Sommarvärme exploderar i munnen utav en jordgubbsbomb
I nuet drömmer jag mig tillbaka medan stjärnorna sprakar i härligt bioknaster

( Överdrivet negativ)

Brutala färger som sticker ont i ögat
på ett tråkigt papper som skär i fingertopparna.
Kaffefläckar som aldrig går bort
och det smakar som ruttna jorgubbar i augusti.
Det var fan bättre förr, på stumfilmens tid.

Kommentera 5 st

FAN HELVETES SKIT låter som I LOVE YOU!

2007-03-08 | 09:10:53 | Text//Författarskap/Dikt/Prosa,

"Gud så löddrigt vacker hon är med tandkrämen rinnandes nedför den perfekta hakan.
Den vita fläcken som bildas på hennes fashionabelt urtvättade nattlinne, påminner om en dyrbar brosch av de mest glitrande swarowskikristaller.

Hennes morgongrusiga och kladdiga ögon med lila påsar under är som smaragderna i en drottnings tiara.
Åh, hennes svordomar över att hon just trampat i gårdagens spaghetti låter som de ljuvaste balladen.
FAN HELVETES SKIT låter som I LOVE YOU!

Hon ser ut som den ljuvaste porslinsdocka med mascara på den ena rosiga kinden och läppstift på den andra. Hennes stressryckningar i ena ögat flirtar hela tiden med mig denna morgon och när hon enbart säger till mig att jag är i vägen och hennes ilskna saliv dimper ner på mig som det ljuvaste sommarregn,....ja då känner jag mig guld värd!"

Detta är en text från en skrivövning jag/vi fick i skolan i tisdags av underbara Christina, där vi skulle försökna oss å det grövsta genom en annan person ögon som tyckte att allt vi gjorde en morgon bara var helt fantastiskt.

Kommentera 6 st

Den tysta nattens mördande tankar bultar

2007-01-27 | 04:36:41 | Text//Författarskap/Dikt/Prosa,

En natt, alla nätter "Ilsket lös klockradions röda siffror nollfyranollnoll. Ja siffrorna liksom hånade henne där hon låg i mörkret och inget annat kunde göra än stirra i taket och försöka se sin framtid i skuggorna och den skrovliga strukturen. Ännu en sådan här natt där sömnen inte ville komma sig även om tröttheten fanns där och blev över. Blicken fixerad på den fläck som ett dödande av en fluga har lämnat efter sig. Någon snarkade till bredvid henne. Hon tittade på honom, visste inte vad hon skulle känna och vände sedan tillbaka blicken mot taket där inga svar verkade infinna sig denna natt heller.Denna ”någon” bredvid henne var ju egentligen inte vem som helst utan faktiskt hennes pojkvän, hennes sambo, den som hon delade sitt liv med. Fast ett av de svar hon sökte i taket alla dessa vakna nätter var just – vad delade hon och han? Visste han att hon låg vaken allt som oftast när han lugnt låg och sov? Antagligen inte. För hon sa aldrig något om det. Sa de någonsin något till varandra om varandra annat än triviala saker som ”jag är hungrig”, ”jag är trött”, ”fan, jag har inga rena strumpor att ta på mig”?
De var ett ungt par i början av 2000-talet med mejl, sms, mms, datorer, mobiler – ja all möjlighet till ständig kommunikation. Men de kunde inte tala med varandra, inte ett ord. Den tysta nattens mördande tankar bultade i hennes huvud och han hörde ingenting."

_{(en text jag skrev en gång som en del av en novellsamling, början på bok när jag läste Kreativt Skrivande...tyckte den passade nu när jag sitter vaken och sömnlös.)}

Kommentera 2 st

Tidigare inlägg