GARDEROBSGRUBBEL & BYRÅBEKYMMER -

Det är helt ok att inte gilla min konst, men nedvärdera mig inte.

2020-09-29 | 20:38:14 | Egocentrerat&Vardagligt, Illustration/Teckning/Konst/Design,

 
 
 
 
I helgen som var gick årets "Konstnatten" av stapeln  här i Tidaholm och jag är  så otroligt glad över att den blev av och att just Konst, design och konsthantverk på ett sätt fick förena människor och skänka glädje, upplevelse och nåt att göra här i vår stad under detta distanserade år.
Vad gäller konst vet jag både som konstnär och även som betraktare av andras konst att man kan inte gilla allt och alla gillar inte det du gör.
 
MEN att prata ned en konstnär och dess verk i sig och likt en besserwisser anta vilken tid som är nedlagd eller inte på någons konstverk , det tycker jag är taffligt.
En krönikörskollega på den lokaltidning jag skriver för  uttryckte sig igår i en krönika om konstnärer som fått hybris vad gäller prissättning på verk som "bevisligen" bara tagit några minuter " torktid inkluderat"  och endast "kostat några kronor" att göra.
Suck.
 
På detta svarar jag:
 
1) Är konst bara värt något om det tagit många timmar?
2) Vad vet du/en åskådare om all tid som kanske skett inuti huvudet?
3) Testa själv. Varsågod.
 
Gå till en lokal konstmaterialsbutik. Köp en målarduk i låt säga 50x70 cm storlek, 2 st penslar och i alla fall fyra tuber/burkar färg av hyfsad kvalité. Hur många "några kronor" kommer du upp i?
Lägg sedan till anmälningsavgiften till Konstnatten ( eller andra liknande evenemang).
Förberedelserna med att sätta ihop själva utställningen. Kanske ta fram infomaterial och visitkort.
Sedan 5 timmars utställningstid på fredagen, 11 timmar på lördagen och 3 timmar på söndagen. Totalt 19 timmar.
Skulle mot förmodan ett verk bli sålt är det många verksamma konstnärer som dessutom ska betala skatt och moms på det såld verket.
 
Och värderingen i vad det tagit i tid och i pengar att ta fram ett verk i förhållande till dess värde. Om vi ska tänka på t ex fotografisk konst. Är det den fotograf med allra dyrast kamera och den som sysslar med längst exponeringstider då som är mest värdefull?
Och hur ska, i dagens samhälle där vi alla måste tänka mer hållbart, i sådana fall konstnärer som använder sig av återbruk och naturmaterial ens kunna ta det minsta betalt när materialet i sig varit gratis?
 
Så Hybris? Eller är det i alla fall konstnären som sätter värde på sitt eget arbete i en värld där åskådare inte tycker det är något värt alls?
 
För övrigt ,angående punkt 3 så uppmanar jag faktiskt alla att testa. Våga måla och skapa. För jag är inte så snobbig som varken konstnär eller konståskådare än att jag faktiskt tror att alla kan bli konstnärer men det är just jantelag och nedvärdering kring konst och skapande som gör att många inte vågar.
 
Ha gärna en åsikt om konst i sig huruvida du gillar den eller inte, men nedvärdera inte konstnären i sig eller det värde hen satt själv på sig och sin konst. 
Kommentera 3 st

Du kom med en snöstorm och försvann i solsken

2020-09-21 | 21:21:52 | Egocentrerat&Vardagligt,

 
♥ 99-10-02 - 20-09-21♥
 
I början av sommaren skrev jag ett inlägg om Katten Min första katt. Hon som funnits över halva mitt liv. Idag fick hon somna in. Det var dags. Vi skaffade henne året innan jag tog studenten och hon har ju alltid bott kvar hemma hos mamma och pappa. Men jag räknar henne ändå som min.
Denna speciella, säregna, knäppa, underbara katt.
Jag fick säga hejdå en stund idag. Jag satt hos henne. Pratade om några minnen. Borrade ner näsan i hennes päls på pannan, i nacken och i sidan på magen. Hon luktade grädde. 
Vi fick hem dig en fredag då det var snöstorm och vi förlorade dig en solig måndag. 
Älskade Katten.
Kommentera 0 st

Man är sällan så unik som man tror men kan ändå skapa original

2020-09-18 | 17:58:20 | Illustration/Teckning/Konst/Design, Krönika/Politik/Tankar,

 
 
Jag har levt och verkat inom sociala medier sedan slutet på 2006. Därmed har jag i nästan 14 år visat upp min konst, teckningar, text och foton.
I 14 år har jag känt på och lärt mig att de flesta gillar inte vad du gör och det är Ok. 
Somliga älskar det du gör.
Men framförallt inom sociala media handlar allt om syns du mest = är du originalet.
Den mest störst antal följare är den som blir härmad. Den som är måttstocken.
Det kan kvitta att du kan visa upp ett digert arkiv och publiceringsdatum när och var och hur du gjorde någonting för de allra flesta följare gäller "här och nu". Och framgång är lika med genuinitet.
 
Om en vecka är det dags för årets Konstnattenhelg här i Tidaholm och Falköping. Det här blir sjätte gången jag kommer ställa ut och det kommer säkerligen bli sjätte gången jag kommer få X antal kommentarer från besökare likt " Oj här var det Gynning minsann".
För att vi båda gör ansikten. För att vi båda ofta använder oss av mycket färg. Men för att hon är den den kända utav oss så blir det hela en "kränklimang" där jag indirekt anklagas för att ha härmat henne.
 
Jag har inget emot så sett att "jämföras med" Gynning. Jag gillar Gynning.
Men! 
Nu när det t ex via Bloggbevakning senaste tiden uppmärksammats och framkommit en hel del kring Gynnings teknik - dvs ta andra konstnärers verk och målar över till att överensstämma med mer Gynningkonst..och verkar ha gjort så ett bra tag.. en teknik jag aldrig använt överhuvudtaget...blir det inte en jäkla långsökt jämförelse/härmerianklagelse då. Jag härmar Gynning som i sin tur tar nån annans verk och gör till sina egna?
Däremot vill jag poängtera att jag inte säger varken bu eller bä om Gynnings teknik i sig då regelverket kring detta är väldigt luddigt när man skapar ett helt nytt verk av någon annans.
Men jag har svårt att tro att Gynning själv hade accepterat om situationen hade varit omvänd.
 
Men något jag också lärt mig under de här 14 åren är också att man ska vara jävligt försiktig alls med att anklaga kreatörer för att just härma och kopiera utan att ha kött på benen. För vad vet gemene man och kvinna egentligen om vad som pågår bakom kulisserna? 
 
När jag gjorde prints på kläder blev jag flertalet gånger anklagad för att ha snott bilder t ex på vilda djur , foton av lejon mm  som jag tryckte på kläder och att de minsann aldrig hade läst att jag varit på nåt safari i Afrika.
Och det har jag inte.
Men min mamma har och det var min mammas analoga foton jag använde och jag kan försäkra er om att jag hade 100% tillåtelse av henne att göra så.
 
Jag blev även anklagad av många för mitt "Today I´m weraing this" tryck genom åren, att jag skulle snott idén av Lovisa Burfitt och hennes Todayserie, trots att jag släppte mina första tryck åren innan hennes kom ut.
 
Men jag är inte utan skuld och skam i detta. Jag har varit där och tyckt folk härmat mig eller vissa saker blivit lite väääääl lika.
 
Men samtidigt har jag också lärt mig att man sällan är så unik som man tror. Jag menar, det finns väldigt många miljoner människor i världen. Miljarder människor. Det är väl inte så himla osannolikt att om man lever och verkar i samma tidsera och kanske påverkas av samma saker - tv-mode-film-böcker-musik-väder att två eller flera själar faktiskt också lyckas att skapa snarlika alster?
 
Men är det någonstans det här med anklagelser om härmeri och "snodda idéer" etc eskalerat så är det inom foto och det är därför jag så i mångt och mycket nästan helt lämnat allt vad porträttfotografi heter. Jag tar kameran med mig i naturen och fotar där. Jag tycker att marknaden bland fotografer, miljön och klimatet där blivit så förgiftat så det är inte kul längre.
Så många använder förinställda  presets i lightroom eller redigerar direkt enligt i appar enligt färdiga filter som finns tillgängliga för ALLA så jag förstår inte ens hur man kan börja prata om härmerier där. Och hur många sätt kan du ta ett barnporträtt på, ja om du nu inte ska göra en mer tematisk plåtning eller mer fine artredigering i slutändan.
 
Och jag tror att vi alla som skapar och hävdar att vi blir härmade i slutet på dagen måste rannsaka oss själva och erkänna att vi själva blivit influerade av både det ena och det andra och blir det hela tiden.
 
Men som sagt -syns du mest så räknas du som originalet. Alla andra är kopior.
 
Jag tror dock att jag fick den bästa av komplimanger jag kunnat få som skapare av konst och illustration förra året av min kusin. Hon hade suttit , för att lära sig tekniker och komma igång med skapande, och försökt "härma" några konstnärer hon gillade " Och du var den enda jag inte kunde härma Anna"..
 
Kanske har jag min egna stil ...och vissa gillar den, många gör det inte.
Kommentera 0 st

good days and bad days

2020-09-17 | 20:30:36 | Egocentrerat&Vardagligt,

 
Så närmar vi oss helg då nu så här på torsdagskvällen och jag sitter i soffan något trött. Bredvid mig har jag ena katten som det nog blir veterinären med imorgon, igen, då han verrkar ha väldigt ont mellan ögonen och nu har svårigheter att öppna ena ena ögat. Lille plutten,
 
Jag själv har också varit hos läkaren denna veckan. Hade en del problem i juli som jag sökte för och fick en "preliminär diagnos" på VC och en remiss skickades. Det var bl a den jag nu då åkte iväg på och jag kunde pusta ut för det var inte som VC-läkaren befarade, en kronisk sjukdom som verkar för jävlig men jag är ändå satt på medicinering i en månad nu för lite andra problem men nu får vi hoppas den här skiten och infektionen lämnar kroppen. Så jag känner mig ömsom trött och sliten men samtidigt känner jag fortfarande jättemycket glädje över mina utbildningar och i måndags hade jag den första hemtentan och den fick jag besked igår att jag hade klarat med råge! Så nu är första poängen tagna mot en framtida, förhoppningsvis, examen som informationsarkitekt.
Och det är ju även en "lyx" att nu få plugga på distans och vara hemma när jag inte känner mig helt hundra.
Imorrn är det min första större textinlämning på Skrivarlinjen dessutom.
 
I tisdags kom sommarvärme tillbaka och det går ju inte att inte vara glad och njuta då liksom.
 
Sen har det varit en del strul med CSN vars beslut jag nu inte fattar alls. Jag läser alltså två stycken heltidsutbildningar - 200% och för det får jag nu endast studiestöd för 75% studietakt..fattar nada.
Nå väl.
 
Nu ska jag fixa lite äggröra och avocado lagom till Wahlgrens Värld och därefter Alla mot Alla. En skön tv-kväll med andra ord.
 
 
Kommentera 0 st

Snack, snacks, snask..och en baksmälla

2020-09-13 | 19:09:02 | Egocentrerat&Vardagligt,

 
Med håret innanför polokragen och med lite läppstift på leendet cyklade jag i fredags kväll hem till min bästa vän för hederligt vin-snacks-snask-snickesnackafton och cyklade sedan hem igenlite lagom lullig i natten. Vaknade något bakisskakis på lördagsmorgonen och fick väl kämpa med att få ner första koppen kaffe men så kom mamma på ytterligare ett "nu-kör-vi-ett-till-röj-och-städ"race så det var bara att bita ihop och efter nån timme släppte baksmällan och se på fasen vad tvättstugan kom iordning och x antal grejer till hamnade i högarna som ska till återbruket. Så skönt med mammas mer skoninglösa röjarsidor kontra mina "den spar jag".
 
Resten av lördagen spenderades dock i soffan med mest ätbara grejer. Godis, chips, pasta.
 
 
Söndagen har varit ganska så slö och grå , men sambon och jag kom ialla fall ut på en skogspromenad uppe på berget loch jag har försökt tentaplugga men ja jag har somnat till och från i soffan. Ska snart fixa lite fajitas och så blir det väl några avsnitt av nån serie.
 
...ska bara beställa hem lite hudvård först. Snart kan man ju börja med alla syror och härligheter igen i hudvårdsrutinen..mmm.
 
Vyn från mitt soffhörn just nu där jag ligger med datorn på magen och Informationsarkitekturböcker runtom mig.
 
Kommentera 0 st

en enkel pasta och livets rätt

2020-09-09 | 21:14:30 | Egocentrerat&Vardagligt,

 
Gårdagens lillfredagspasta med egenplockade kantareller. Ett gott glas vin till det.
Ja hela tisdagen var riktigt fin som startade med god frukost, kaffe och en timmes skrivande innan det blev en långpromenad med mamma och redan nämnda kantarellfynd som bonus. Hem igen, lunch och sedan gruppseminarie och redovisning inom cardsorting via zoom.
Lite självstudier inom html varvat med måleri och uppdaterande av min shop och hemsida.
Mot kvällen blev det ytterligare en promenad och det med bästevännen och den avslutades med ett fantastiskt himlaspel i rosa och orange. En dag då livet bara kändes så fint och enkelt perfekt.
 
Ja överlag känns nästintill allt bara bra nu. Ja det känns ganska så fantastiskt att nu, efter ett väldigt oroligt halvår... ja egentligen ett ganska jobbigt år och mer därtill med ångest och massa frågetecken och grubbel på så många plan , nu faktiskt känna ett slags lugn i hela kroppen och i huvudet.
 
Allt har inte löst sig, oh nej och det kan även stundtals kännas lite smått ”vad fan har jag gjort” just kring att närmare 40 års ålder skuldsätta sig än mer med CSN och att jag heller fortfarande inte vet hur jag ska finansiera sista terminen då mitt csn inte kommer räcka.. men ändå.. det känns rätt. Jag känner att jag är där jag ska vara . Hittat litegranna hem. Studera en högskoleutbildning som kommer ge mig en examen inom något jag känner är rätt . Informationsarkitekt. Både för mig som företagare och att hitta jobb inom sedan. Och att även nu få ett år på en annan utbildning att bara få skriva. Skriva skriva skriva och arbeta med text. Jag får vara hemma . I mitt älskade hus. Med katterna som också verkar uppskatta så enormt mycket att nån är hemma med dom mer än nånsin. Jag hade aldrig sagt upp mig från mitt jobb utan att ha en säker plan eller annat fast jobb. Nu blev vi alla varslade och jag fick chansen att satsa på MIG. Chansen att ha en fri sommar. Några månaders arbetslöshet ihop med en pandemi under de ljuvligaste månaderna på året .. att bara få vara. Landa och ladda. Och nu satsa. Fan vad bra det känns !
 
 
Kommentera 0 st

Innerlig harmoni

2020-09-06 | 22:33:05 | Egocentrerat&Vardagligt, Illustration/Teckning/Konst/Design,

 
Söndagskväll och en riktigt skön helg till ända. Det har blivit långpromenader, lite pluggande och en hel del minst sagt välbehövligt röj. Igår hjälpte mamma mig/oss med "projekt källaren". Den har minst sagt sett ut som ett bombnedslag sen förra hösten när liksom hela nedvåningen tjoffades ner dit i och med golvbytet och köksrenoveringen och sedan dess har så många lådor bara stått orörda, grejer som bara flyttades runt när det blev vattenläcka på ett rör, grejer som flyttades åt sidan när det skulle borras för nya rör och sen har jag haft två utställningar dessutom så ja..KAOS. 
 
Men med mammas superffektivitet och väldigt skoninglösa röjarförmågor blev det så jäkla bra ordning i "kapprumet", matkällaren och det som ska vara min ateljé.
Jag sålde av lite grejer i en köp&säljgrupp, en del högar ska jag be en återbruksfirma komma och hämta, en del ska bara slängas och så har vi varit och lämnat kläder till insamling.
Känns så skönt i både kropp och knopp med denna ordning som nu börjar att bli vilket känns extra viktigt att få nu när jag ska vara hemma och plugga i två år. Behöver minimera "störningsmoment" så plugg disciplinen kan vara på topp. Tror annars det blir lätt att jag kommer hamna i "ska bara".
Så tack mamma ♥
och tack pappa för hjälpen med att skruva upp en hylla i betongvägg!
Nu är det bara pannrummet och tvättstugan kvar.
 
Mina svärföräldrar kom också förbi en sväng och av svärmor fick jag två flaskor vin, bara så där. ♥
En av dom togs med för lite härligt ost-kex-snickesnack hemma hos Karin ett par timmar igår.
 
 
Jag hade ju en utställning i Konsthallen här i stan under större delen av sommaren och om tre veckor är det dags för den årliga Konstnattenhelgen här i stan och Falköping.
Känns skönt att ha riktig ordning igen i ateljén så att logistiken kan gå smidigt och ha "koll".
 
Däremot känns det lite väl vemodigt att nu ha flyttat ner i källaren igen med alla färger, penslar och staffli efter att ha haft utomhusstudio på altanen sen mitten av april...suck.
Friheten och känslan att måla ute i värmen. Min kreativitet är alltid som allra bäst och högst under sommarmånaderna.
 
Men ska försöka göra studion nere i källaren än mer inspirerande och harmonisk och varm så blir det nog bra tills våren kommer igen.
Kommentera 0 st

Nyblekta rötter och menshjärna

2020-09-04 | 17:17:06 | Egocentrerat&Vardagligt,

 
Ahh nyblekt blondin! 
En nyblekt och trött blondin. 
Ja förutom frisörbesök den här veckan så började då min andra heltidsutbildning. "Webbredaktör 180p" heter den eller på engelska "Web content manager and Designer" och som förhoppningsvis kommer ge mig en examen som Informationsarkitekt. Så nu pluggar jag den och en Skrivarlinje då och jag älskar båda.
Men det har varit så mycket info den här veckan och nya intryck och ena stunden känns det som om jag har absolut noll koll för att sen i alla fall känna att jag har en hum om det. Men ja nu känns huvudet bra mört...vilket även beror på "menshjärna"..och "mensmigrän". Alltså den huvudvärken som jag kan få i samband med mens är så avskyvärd. Var nära att jag spydde rakt på datorn igår under ett gruppseminarie på zoom.
 
Jag kom även ut på en löprunda tidigare i veckan, kände mig skitpepp på det, längtat. Men näe min högra sida av kroppen känns helt ur balans. Är det inte hälen så är det smalbenet och är det inte det så är det axeln och nu fick jag problem med knäet. Suck.
Så fortsätter med promenader och styrke/hiitpass. Men jag blir så jäkla ledsen när kroppen jobbar mot mig med det jag vill göra, njuta av. 
 
Nåväl jag känner mig ändå jäkligt tillfreds och lycklig och jag går in i den här helgen med beskedet att jag blev godkänd på sommarkursen i miljöekonomi/global tillväxt och som ett grattis till det fick jag present av mamma. Så jädra gulligt ♥
Överlag är jag återigen bara så himla tacksam för den här klicken av mina allra närmsta som finns runt mig i med och i motgång. ♥
 
Nepp nu ska jag ägna en timme åt att försöka förstå mig på litegrann om html och css, vilken tur att man har snart 14 (!) års bloggande och försök till bloggdesignande bakom sig!
 
Kommentera 1 st