Inspirerad av ett litet "kläd-identitets-musikstil-falsk-vs-äkta"krig som utbrutit några bloggar och deras läsare och anhängare emellan ( inga namn nämnda) samt en ständigt pågående debatt, tycker jag, angående identitet och klädsel och sambandet dem emellan, så skriver jag nu denna lilla men ack så högst personliga text.

Vi lever idag i ett samhälle där det känns som att man nästan kan köpa sig färdiga identiteter klädmässigt då H&M och andra kedjor massproducerar t-shirts med t ex Clash eller Che Guevara på och som många enbart köper för att de helt enkelt är snygga, coola och tuffa och inte egentligen vare sig lyssnar på Clash musik eller har en hum om vad herr Guevara gjorde eller stod för.

Man kan tycka att dessa saker/personer/gärningar och allt de står för i längden förlorar sin betydelse likväl som man kan bli helt överjävligt förbannad när man hör att en moderat gillar att skråla Ebba Grön på fester. Man kan skratta åt det, svära eller helt enkelt ignorera det hela och bara glädjas åt att man själv, förhoppningsvis, är säker på sin egen sak och vet var man står någonstans.

Jag tycker det är helcharmigt med folk som verkligen klär sig nästan uteslutet och enbart utefter till exempel sin musiksmak. Min älskade sambo är ganska mycket sådan. Sådana personer kan också av omgivningen många gånger uppfattas som att de helt skiter i mode och trender och vad de drar över benen eller huvudet när de klär sig för dagen. Samtidigt finns det ingen mer klädmedveten person än just dessa hårdrockare/dödsmetallare eller låt säga gother eller varför inte miljöpartister?. Och de väljer sina kläder med omsorg och de väljer en bandtröja som passar just för den dagen...en Haemorrhage kanske passar idag, men inte imorgon, då kanske en Judas Priest känns lite mer casual chic.

Likaså kan sådana här människor också förlora sin väl valda identitet i en folkmassa där flertalet består av jämlikar. Något jag ofta upplevde under mina många Suedekonserter. Ett typiskt "Suedefan" skulle ha på sig second handfyndade manchesterbyxor, någon slags skjorta - gärna sliten samt svart tuperat hår, sorgsen min, ett paket Lucky Strikes och massor av svart kajal. Doc Martens var också ett typiskt inslag. De klädde/klär sig så här för att vara " annorlunda" ,men på en konsert med 7000 andra likadant klädda blir de plötsligt väldigt vanliga.
Så om man kom i vanliga blåjeans och vit t-shirt själv, var man ju faktiskt den som klyckats vara annorlunda.
Fast då med känslan att man inte hörde hemma där...för man var inte klädd som dom.

Och vem vill vara klädd som alla andra?


Vad skulle jag själv gå runt i för kläder om jag baserade de på min identitet/personlighet?Ja,  först skulle jag i så fall behöva bestämma vilken som är min huvudsakliga identitet och personlighet...
Hmm Fotograf och Konstnär? Nja, svarta kläder och basker samt polotröja känns enformigt...
Britpopare? Nja svartbågade glasögon och rutig skjorta med adidasväska känns inte rätt..
Vänsterpartisten? Nja, palestinasjalen är inte min grej.
Lyx - och glamourlovern ( som många tycker krockar med vänsterpartisten)? Tja, har inte riktigt råd med dyra märkesväskor och Gucciskor.

Nej, jag gillar att ha en PERSONLIG klädstil och då jag själv känner att jag inte enbart består av en enda personlighet ( öhhhh tyst med dig Anna, nej håll käft du Anna, men tyst då Anna!) utan jag har många sidor så kan jag inte ha bara en sorts kläder.
Vilket jag tycker är tjusningen med shopping, påklädnad, outfits med mera - man kan variera och det finns massor att välja på...det är vad DU själv gör det till.
För behöver en sida och stil av dig behöva utesluta en annan eller flera? Ibland passar det inte med den ena stilen, utan en annan känns lite mer bekväm...vilket det väl i slutändan handlar om - att känna sig bekväm i sina egna kläder. Oavsett om du väljer att följa modet slaviskt och ser ut som en i mängden eller om du tar lite väl valda bitar från lite här och lite där och skapar nåt nytt eller gammalt.

Eller så är detta inlägg, särskilt sista stycket, bara ett sätt för mig själv att på något sätt rättfärdiga alla mina inköp och att de är nödvändiga för att tillfredsställa alla mina så kallade stilar..
Hum...?

Kommentera 11 st