konstnärligt babbel

2024-04-16 | 21:08:30 | Egocentrerat&Vardagligt

 

”Oj, det var dyrt!”
”Ska du verkligen ha betalt för det där? Du tycker väl att det är kul?”
”Kan du tänka dig gå ner i pris?”
”Det där skulle ju vilket barn som helst kunnat måla!”
”Skulle du kunna skänka den där tavlan- det går till välgörenhet!”
”Oj, konstnär. Då är du ganska rik va?”

Ja, mycket får en höra som konstnär. Väldigt mycket åt fördoms- och nedvärderande hållet. För att inte tala om ifrågasättandet att ens få kalla sig konstnär alls. 
Ibland känns det som att mycket åt tiden går åt till att bara försvara sig själv, sin konst, sitt sätt att skapa och  rätt att ens få vara.
Att en både kan älska att skapa men också att vilja tjäna pengar på det.
Ett skapat konstverk betyder för många av oss inte automatiskt ett sålt konstverk. Tyvärr.
För många av oss får tiden åt att skapa i hopp om att kanske möjligtvis eventuellt kunna vaska in något senare…någon gång.
För många av oss handlar det också om att sätta ett värde på det vi gör och oss själva i en värld där det kanske inte anses vara värt något alls. 
För många av oss är det en ständigt kamp att varken pruta med oss själva eller tillåtas att prutas med.
Och är det någon annan yrkesgrupp som så ofta ombeds att skänka bort sitt arbete och sin tid ”för den goda sakens skull”?
Och varför anses det fult att tjäna pengar på just konst och skapande? Varför ska skaparglädje vara lön nog?

Ja, det var lite tisdagsbabbel från den här konstnären.

Kommentera 0 st