Här.. eller där i den soffan med fötterna på fotpallen har jag tillbringat hela kvällen.

Med massor av tända ljus, min guldiga älskling till Macbook, House of Cardsmarathon på tv:n, flera koppar te, mumsat apelsiner och lite enkel god mat. Tid att vila.

Har jobbat 8-11timmarspass sedan i fredags, helhelg och sen varvat öppnings/stängningspass på jobbet så känns som jag är där dygnet runt nästan just nu..två arbetsdagar på denna sjudagarsarbetsvecka.

Men idag jobbade jag 7-15 så har ju fått eftermiddag och kväll, tyvärr jobbar sambon kväll då, typiskt nog...men men jag är inte den som inte njuter av att vara själv hemma heller.

 

Körde ett träningspass nere i källaren, svettades och flåsade innan det blev en lång skön dusch efterföljt av vårdande ansiktsmask  - nån mer vars hy helt ballat ur nu ? Torr som fnöske, narigt, sårigt här och var samtidigt acneoutbreak...ja man känner sig inte som nån vinterskönhet i alla fall...och lägg till smärtsamma frostsprickor på var och varannan fingertopp..aj.

 

Fotpallen förresten är ny, vi fick hemleverans på den igår, beställde den på mellandagsrean, stämmer inte riktigt i färg med soffan men tycker inte det gör något. Jag gillar den. Och imorgon kommer en rosa fåtölj som matchar rosa soffan jag beställde innan jul.

 

Jag är ju verkligen en hemmagris..och jag älskar att vara hemma och i intensiva perioder med jobb och annat utifrån som skapar stress och trötthet ja då är det ju så viktigt att just ha en plats att återhämta sig, bara få vara.

 

( och rubriken får vara dubbel...öite hur jag mår men mest en tanke till David Bowie )