GARDEROBSGRUBBEL & BYRÅBEKYMMER -

A silver lining

2014-10-12 | 12:27:20 | Egocentrerat&Vardagligt



För två månader sedan låg jag på sjukhus med proppar i båda lungorna och varje andetag var ren och skär smärta. Jag trodde ett tag att jag skulle dö och kunde verkligen inte förstå hur det ens var möjligt att ha så ont, varför ens egna kropp gör så där mot sig själv och vad är det ens för mening med med livet om det är så här skört? 

Ja det var mycket existensiella frågor som dök upp i skallen de där fyra dagarna på sjukhus och veckorna efter var riktigt tuffa mentalt. Och självklart hade ju även kroppen tagit stryk. 

Försökte mig på småpromenader nån vecka efteråt men det gjorde ont och jag blev pustig efter 50 meter.


 För 4 veckor sedan började jag så sakteliga med regelbundna promenader som blev raskare för var dag , slog personliga rekord hela tiden enligt Runkeeper och jag har betat av cirka 4 mil per vecka senaste 2 veckorna och förra veckan mitt i en promenad stannade jag upp och tog det allra djupaste andetag jag kunde och kände bara ren lycka över att kunna göra just det. Andas. 


Och idag, äntligen, klarade jag av en joggingtur igen. Inte jättemånga kilometrar men fasen -ren lycka! 

Som jag längtat efter mina morgonjoggar med musik i öronen , se naturen förändras och få frisk luft i lungorna medan kroppen jobbar. Tänka på allt och ingenting. 


Man kan känna sig motarbetad av sin egna kropp många gånger men lika många gånger om inte fler är den ju bara så fantastisk! Hur den repar sig och kommer igen. Läker. 


Nu hoppas jag snö o slask håller sig borta länge så det blir en lång joggingvinter!


Kommentera 4 st

Kommentarer
Tinis - en humorblgog
2014-10-12 - 20:15:10

Shit vad stark och bra du är som repat dig så bra!

Man blir så himla peppad av berättelser som liknar detta för kroppen kan verkligen repa sig, bästa vi har! (och därför viktigt att tycka om den liksom)

Kram!

Tinis - en humorblgog
2014-10-12 - 20:15:12

Shit vad stark och bra du är som repat dig så bra!

Man blir så himla peppad av berättelser som liknar detta för kroppen kan verkligen repa sig, bästa vi har! (och därför viktigt att tycka om den liksom)

Kram!

Anna J
2014-10-15 - 21:23:20

Härligt att du repat dig så bra. Och ja kroppen är fantastisk. :-)

Emily
2014-10-28 - 12:31:56

Åh, jag vet precis hur det känns, är i exakt samma situation som dig just nu.
Jag fick lungemboli den 20 juni i år, 4 dagar efter att min lille son föddes.
Det har varit 4 jobbiga månader med extremt många tankar om livet och kroppen.
Nu äntligen börjar min ork komma tillbaka och jag blir inte flåsig lika lätt, även om bra kondition är låångt borta just nu så känns det att det går på rätt håll åtminstone.
Om du vill bolla frågor eller tankar kring lungemboli så får du gärna maila mig, tycker själv att man känner sig rätt ensam i sin sjukdom emellanåt.

Önskar dig ett fortsatt tillfrisknande och jag håller tummarna för att vintern blir en joggingvinter!

Kram Emily


Namn:


Mejl: (endast för mig)


URL/Bloggadress:


Kommentar: