GARDEROBSGRUBBEL & BYRÅBEKYMMER - "drömmarna om shopping,lyx och frilansjobb, tankarna om vardagen och livet som är"..

35årspresenten..

2016-11-18 | 22:41:38 | Egocentrerat&Vardagligt, Träning&Hälsa,

Nu är det en vecka sedan jag blev 35 år. Jag har ingen åldersnoja Men det känns konstigt att ha uppnått just denna ålder.. att jag har funnits till i 35 hela år.
Och tänk att det skulle krävas mitt 35:e levnadsår för att jag skulle idé mitt egna värde, landa i mig själv, inte ta nån skit.. i alla fall inte på det stora hela men ibland lämnar man ändå hjärtat naket och öppet och sårbart..
Att det skulle ta så här länge för mig att faktiskt börja acceptera mig själv, älska mig själv, min kropp istället för det uttröttande självhatet.
Att det var när jag gick mot de 35 som jag skulle känna mig snyggare, starkare och bättre än vad jag någonsin gjort.
Och med flera mörka år bakom mig, fruktansvärda dippar och stora sorger, ja även första halvan av detta år var väldigt smärtsamt och vilset.. så vad var väl just en perfekt present om något om inte just "Jag älskar Mig"..?

Nånstans där i maj månad släppte jag mig själv fri och jag har vågat leva.. livet... kan vara ganska jävla fantastiskt om man bara vågar vara sig själv.

Kommentera 0 st

Birthdayweekendgetaway

2016-11-11 | 23:27:51 | Egocentrerat&Vardagligt, Lyx, Vardag,

God fredagskväll på er bloggosfären . Hoppas ni mår fint.
Det är en alldeles nyfylld 35åring som skriver nu och 35 känns toppen.
Det enda jag verkligen ville inför denna födelsedag var att inte "bara vara hemma" och låta dagen vardagligt passera.
Så i födelsedagspresent från mannen i mitt liv har jag fått en helg i mitt älskade Stockholm, givetvis med redan nämnda mannen som sällskap. Hotell, hotellfrukostar, mys, shopping... Bara ha det gott i staden som jag räknar som min andra hemstad.
Men olikt från min riktiga hemstad Tidaholm som haft mest snö i Sverige flera gånger så verkar Stockholm vara sisådär på att kunna skotta och ploga ... Herregud det har varit benbrottsrisk längs med hela Drottninggatan .
Nåväl.
Vi åkte ganska tidigt imorses och färdades med tåg genom frostigt och vackert vinterlandskap . Checkade in i vårat fina, rymliga rum och sen blev det födelsedsgslunch i Gamla Stan.
Shopping och fika.
Sen köpte jag mig en ny kamera i födelsedagspresent !
Öl nere i hotell-lobbyn och sen gick vi upp på rummet. Tanken var väl att gå ut och äta på nåt fancysmancy ställe.. Men vet ni.. Karln min jobbat natt och tvingas nu vända på dygnet, jag ar gått av en sjudagarsarbetsvecka och lägg därtill tröttande husrenovering och annat..ja vi är trötta..så..
...jag kunde faktiskt inte tänka mig en bättre 35årsmiddag än Burger King på hotellrummet med ett glas bubbel. Helt perfekt. Det har varit en fin start på mitt 35:e år .

Kommentera 5 st

I'm still here

2016-11-10 | 22:22:21 | Egocentrerat&Vardagligt, Vardag,

Att tala är silver , tiga är guld.. Men nu får det vara slut på bloggtystnaden för denna gång.
Livet med utdragen husrenovering, massa jobb, höstdvala och bara vanlig vardag har kommit emellan.
Jag lyckas vara aktiv nästan dagligen på Instagram med inte mindre än tre konton , två för företaget @fotografannalarsson och @avannaillustrations och så det gamla vanliga då @avanadesign .
Med blogg blir det allt svårare , när tiden inte finns eller lusten eller behovet att längre "fläka" ut sitt liv eller "sälja" in sig för företags skull.
Instagram är mer ögonblick, som ju är grundtanken, med blogg känns det i alla fall för mig att man ska säga nåt.. Vilja nåt mer, få ur sig både mer bild och mening än nån oneliner och lite hashtags för uppmärksamhet och klicks skull.
Jag saknar bloggen , bloggandet och bloggosfären . Så hoppas jag hittar tillbaka hit igen, lite mer frekvent med lite mer att säga.

Nu i denna mörka tid då en sexistisk, rasistisk, homofobisk, kvinnofientlig tillika mansgrisigt svin blev vald till President på andra sidan Atlanten , ska jag dock fokusera och njuta av det faktum att jag imorgon fyller 35 år.

35... Wow.

Kommentera 1 st

Jag fortsätter säga YEY till mig..och Dig, till KVINNOR!

2016-08-28 | 23:11:00 | Krönika/Politik/Tankar,

 
 
 
 
Bloggkommentatorerna är nästan den enda blogg jag själv läser nu för tiden. Jag gillar verkligen Mia och Anna-Maria , de känns på nåt sätt som två vänner eller som bloggosfärens Mia & Klara .
Så därför känns det alltid lite konstigt, fast på ett bra sätt, när man själv omnämns där bland de "riktiga" bloggkändisarna som Blondinbella, Lady Dahmer, Alex och Sigge, Kenza m fl. Jag har aldrig varit en storbloggare med massa besökare, däremot märker jag att det ändå cirkulerar en hel del åsikter kring mig som jag aldrig kan sätta i relation till just min lilla följarskala.
Så det är alltid spännande, med ett visst pirr och lite skräck som man sedan följer kommentarerna på ett inlägg hos någon anna som handlar om en själv.
Men yey för de flesta som kommenterat! Eller yey för alla, även de som är kritiska ty alla har ju rätt till sin åsikt.
 
Jag vill fortsätta bara säga ett rungande fett YEY till MIG.
Till DIG!
Till ALLA KVINNOR!
 
Jag vill fortsätta avdramatisera denna ack så heta laddade potatis som Kvinnobrösten är.
Jag vill fortsätta att bara på de sätt jag kan visa att det är JAG som bestämmer över MIG. Inte samhället, inte konstiga normer och fördomar, inte mina föräldrar, inte min sambo, inga påtvingade tabun och skambelägganden.
 
Det är sannerligen intressant det där med bilder och vad som tolkas in. 
Jag vet allt som oftast helt vad jag vill med vad jag visar och lägger upp, vilket många gånger är annorlunda än vad många som betraktar tolkar eller läser in eller bara bestämt sig för att jag är och menar. Det i sig säger i slutändan, tycker jag, mer om den som bedömer, dömer...än vad det gör om mig överhuvudtaget.
 
Det är intressant att på en påklädd halvkroppsbild så fokuserar så många på de naturligt styva bröstvårtorna som anas och inte på nyllet eller håret eller näsan.. Kroppsdelar som likt brösten är en del av det som tillsammans utgör min kropp. Så ibland blir det ju snarare ni betraktare som skapar era egna budskap som inte fanns från början eller som bekräftar just de problem/normer/synsätt jag vill "krossa" eller inte vill vara en del av.
 
Men återigen, varför är kvinnokroppen så laddad?
Varför är en hängpattePlura i ett kockande kök i tv mer acceptablet än en ammande kvinna?
Varför är en ammande kvinna kanske lite mer beundransvärd om hon visar delar av brösten kontra en ickemamma som bara gillar sin kropp ?
Madonna-Horakomplex, skambeläggande, censurering.
 
f(otograf Michaela Zabel för @r.evolver.photoshoots -instagram)
 
Var fokuserar ni blicken? Vad är det ni ser..och varför?
Kommentera 1 st

And together we will take on all the world

2016-08-25 | 01:10:34 | Krönika/Politik/Tankar,

..ja ganska ofta vill jag bara peka finger och säga Fuck you till haters, till inskränkta människor, till förståsigpåare, till de som dömer, trycker ned , till nedärvda sociala normer, könsroller och patriarkatet...
 

Jag hade aldrig bloggat i snart tio år eller valt att flitigt instagramma med öppen profil om jag inte nånstans velat ha följare och uppmärksamhet. Inget jag skäms för heller att vilja ha.. Och varför skulle jag? Men det är också skillnad på att vilja ha uppmärksamhet och det i folkmun fula ordet "bekräftelse" för saker man själv står för, vill ha uppmärksamhet för och som jag känner att JAG kontrollerar och själv väljer och har makten över , kontra helt sälja ut mig och gå över lik , trampa på andra och göra vad som helst "bara för att".*

Jag gjorde det inte som egen företagare och designer och jag gör det inte nu heller. Klädföretaget mitt gick i graven kanske just för att jag inte orkade eller ville sälja ut mig. För att jag sa nej till att sponsra vissa "skandalbloggare" etc..

Och jag tappar följare snarare än vinner några nu för tiden genom att vara helt sann mot mig själv.  Nu när jag äntligen känner mig helt fri, vågar, är tillfreds. Men må så vara då. Jag känner ju mig själv bäst. Jag äger mig och min kropp, ingen annan. Inte sociala normer, jantelagen, patriarkatet eller andra konstiga föreställningar och uppfattningar om hur man ska vara, se ut och bete sig.

Jag och min bästa vän satt senast igår och hade ännu en underbar "livets liv-afton " med bubbel och tapas och njöt av en augustikväll ute på trappen när sommaren gjorde comeback och pratade om hur vi liksom mer och mer..dag för dag, upptäcker i stor och smått just hur vi som kvinnor , bara för att vi är just kvinnor döms, behandlas, trycks till..hur vi är så indoktrinerade till att ursäkta oss själva, vår existens, våra behov. Vad vi förväntas bara ska ta och svälja för att vi föddes med vagina och inte penis. Jag faller själv fota dit i nedärvda mönster hur medveten jag än tycker att jag är..senast för nån dag sedan när jag liksom berömmer en kille för att han tar ställning för en tjej och säger feministiska saker. Varför ska jag berömma något som borde vara självklart? Inte fssen får jag höra "wow, fan vad bra" när jag proklamerar en killes rättigheter.

Och ni som har så mycket problem med bröst.. Det är en kroppsdel precis som en näsa eller en fot. Man som kvinna föds du med dom och de sitter där de sitter. Sluta skam och tabubelägg. Bara sluta.

Det är skjukt att vi fortfarande år 2016 gör skillnad på bröst och bröst. Antingen tillhör de porrindustrin och ska vara till för främst männens tillfredsställelse, men tar du som kvinna kontroll över dina egna kroppsdelar ratas du, censureras du, raderas du. Herregud..kan man nånsin ens göra rätt som kvinna?

Vi har alla fått ett liv på denna jord. En livstid som vi aldrig riktigt vet hur kort eller långt det blir. Det är ett sådant slöseri med den tiden och livet att inte leva så som man själv vill utan istället ängslas, förakta eller försöka passa in i vad man tror andra tycker om eller vara rädd för vad andra ska tycka. Bara sluta med det med. Lev ditt liv. DITT! Så lever jag MITT.

 

(* för övrigt dömer jag inte er som eventuellt vill ha uppmärksamhet "bara för att" eller gör lite vad som för att få det heller.)

Kommentera 3 st

äg dig själv

2016-08-16 | 00:17:00 | Egocentrerat&Vardagligt, Krönika/Politik/Tankar,

foto: Michaela Zabel @kostologik
 
I söndags kväll efter att jag slutade jobbet så var jag bara hemma och bättrade på sminket litegranna och rafsade ihop lite kläder och accessoarer i en kasse innan svägerskan min hämtade upp mig. Vi har båda köpt varsin liten Canon Eos M3 i sommar som komplement till våra stora systemkameror och nu tyckte vi 
1) att det var dags att leka lite med våra nya fina "leksaker"
2) att det banne mig var dags att vi fotade lite snygga bilder på varandra.
 
Som fotograf är det ju annars mer att hårdiskar och minneskort är fulla med bilder på andra människor och sällan man har annat än instagramtagna bilder på sig själv i sneda vinklar eller kanske nån enstaka som man fått sambon suckandes att ta.
 
Det kändes dock nästan lite tabubelagt att just stå framför kameran så här och vilja ha bilder på sig själv.
Men varför?
 
Det får vara nog med jantelagstänk, bodyshaming och bespottande. Sociala medieflöden tillhör inte bara unga, supersmala tjejer med milslånga ben och enormt lårgap..om det ens gör det för de unga och vackra får ju även de en hel del kritik.
 
Ni som följt denna blogg vet att jag att jag i perioder lidit av BDD. Ibland mer ibland mindre och det har blivit bättre med åren. I år är första gången i mitt vuxna liv som jag verkligen känt mig jäkligt tillfreds med mig själv, med bara några mindre svackor och kanske helt vanlig "pms-fan-vad-ful-jag-är".
 
Och det är och ska vara självklart att det är helt ok att älska sig själv som 30plussare.
Det ska vara ok oavsett ålder.
Oavsett storlek.
Oavsett kön.
 
Att vara nöjd med sig själv och att posta bilder på sig själv och det man gillar mest med sig själv behöver varken vara desperata skrik efter uppmärksamhet i form av massa komplimanger eller få penisbilder skickade till sig.
Och skulle du ändå faktiskt bara vara ute efter lite uppmärksamhet eller faktiskt må bra av att få höra att du är snygg..är det så jäkla fel?
 
I slutändan så är det ju som så här. Oavsett om det är du som väljer och vill blogga, instagramma, Snappa, twittra - ja det är ditt val. Det är dock inte du som tvingar nån att följa dig. Det är helt upp till följaren.
 
Låt ingen annan än du själv definiera dig.
Ta kontroll över dig egna kropp.
DU äger DIG.
Kommentera 10 st

High five till livet.. Och mig!

2016-08-14 | 23:08:52 | Egocentrerat&Vardagligt,

Jag vill bara säga SKÅL till livet lite extra och särskilt ikväll. Det är nu två år sedan jag låg på sjukhus med fruktansvärda smärtor och minst lika mycket ångest och rädsla och med båda lungorna fulla med blodproppar .
Men jag överlevde. Både det och en massa prövningar efteråt. Det har varit så jäkla mörkt stundtals de två senaste åren så jag fattar det knappt.. Men!
Jag känner mig stark, frisk och lycklig idag.
Tacksam för mycket och jag försöker mer och mer för varje dag att bara njuta.. Av stort och av smått. Älska mig själv och min kropp. Aldrig ta vare sig den eller livet för givet.
Skratta
Älska
Uppskatta
Inte ta nån skit, inte låta mig dömas och inte låta någon annan definiera mig.
Lyssna på mig själv och på min kropp.
Omge mig med människor som älskar mig för den jag är och inte lägga energi på saker och människor som jag ändå inte kan göra nåt åt. Sluta älta sånt jag ändå inte kan göra något åt men istället ta hel och full kontroll över det jag kan.
Jag själv är viktigast i mitt liv, jag har huvudrollen i min egna bok. Som tur är har jag också ett fantastiskt persongalleri runtomkring mig att bygga berättelser med.

Kommentera 8 st

Semester - roséslurp, altanhäng, parkträff, solstol och löprundor

2016-08-09 | 13:47:16 | Egocentrerat&Vardagligt,

Ja semestervecka 1 och 2 bjöd på Kalmar, Öland och Kreta och innan jag går på resorna och bortavistelserna semesterveckorna 3 och 4 så kan jag ju bjusa på lite bilder från hemmaplan. Ty semester är ju inte bara , kanske snarare undantaget, att resa bort utan snarare kanske att äntligen få njuta av hemmet, trädgården, tid till vila och bara vara och umgås med nära och kära.
 
Det har blivit en del öl och roséhäng här på vår altan. Med Karin och Mickan. Några öl med min jobbarkompis Marcus. Grillkväll med svärföräldrarna. Långpromenader uppe på berget med mamma och underbara löprundor bara jag, naturen och musik i lurarna. Varit iväg med mamma, svägerskan och mina guldklimpar till brorsbarn och plockat massa jätteblåbär. Bio förra veckan då vi såg Suicide Squad och så blev det i alla fall några dagar med värmebölja här hemma efter Kretavistelsen där jag bara kunde lata mig i solstolen och lyssna på musik, poddar och läsa bok.
 
I fredags förresten tog jag , Karin och Michaela initativet till att bjuda in till "Kvinnohäng i Parken" där vi ville vina, snacka och skratta med andra kvinnor. Vi bjöd in en massa på facebook och uppmanade dessa i sin tur att ta med sig vänninor. Tyvärr semestertider så det blev ingen jättesammankomst men det blev ändå ett härligt Female Powergäng.
 
 
 
Kommentera 1 st

Semestervecka 2 - lotion för själ och hjärta!

2016-08-07 | 22:20:00 | Egocentrerat&Vardagligt, Träning&Hälsa, Träning&Hälsa, på resande fot,

En solig eftermiddag i slutet på maj hemma i mina föräldrars trädgård, när jag och svägerskan min satt och blev serverade öl av mamma och solade i bh:n så bestämde vi oss bara så där för att vi skulle dra iväg på en tjejresa. Inga sambo/make och  inga barn. Bara njuta av sol, värme och ta outfitbilder utan trötta protesterande karlar. Bara lata oss, bara njuta. 
Veckan därpå berättade jag om detta beslut för min bästa vän i världen, Karin medan vi sörplade rosé en onsdagskväll här på trappen till mitt hus och hon ville givetvis följa med och givetvis ville vi ha henne med.
 
Reglerna var:
-ingen skulle känna några som helst tvång..vill en ligga i skuggan så får den göra det medan andra solar, vill nån ut o dansa o nån sova är det ok etc etc
-inga skuldkänslor och inga måsten
- kroppsnojor och bodyshaming stängeligen förbjudet
-vi skulle inte boka mindre än fyrstjärnigt
-halvpension eller alinclusive
-NJUTA!!
 
Jag har aldrig förr varit iväg på någon utlandsresa med tjejkompisar så det var banne mig på tiden.
 
Jag och svägerskan scrollade alla resebyråer efter lyxiga kap tills vi vart precis snurriga och rådvilla och snart inte visste varken ut eller in. Så  till slut mailade jag helt enkelt Solresor och sa som det var att vi var tre kvinnor som ville unna oss kravlös lyx med mycket sol, värme och bekvämligheter, nära till beach, gratis wifi och sköna sängar.
Solresor svarade snabbt och gav oss ett kanonpris på femstjärniga Galini Sea View Hotel i Agia Marina nära Chania på Kreta.
 
Och helvete så jävla bra vi hade det!
Så jädra superfint hotell med all inclusive plus en kinesisk och en italiensk restaurang utöver den vanliga restaurangen där man fick boka varsitt besök gratis under vistelsen och där man fick lyxig femrättersmeny.
Hotellet bestod av flera byggnader, två poolområden, poolbarer samt en egen strandbar dessutom på stranden nedanför hotellet.
Dock var det ganska blåsigt hela vår vistelse så efter att ha fått sand och saltvatten överallt en dag på stranden så bestämde vi oss för att bara hänga vid poolen på hotellet. Inte emot nån utav oss.
Fast en dag tåg vi en kryssningsutflykt och besökte Gramvousa och Balos, två jätefina stränder med turkost vatten. Och kväll/natt nummer 2 gick jag och svägerskan ut och dansade på några stycken klubbar och drack lite drinkar.
 
Annars så såg våra dagar mest ut som följande:
06.45 gick en eller två av oss upp och ut och paxade solstolar
06.49 gick vi och la oss igen och snoozade
09.25 började vi masa oss till frukosten
09.30-10.15 frossade i yoghurtar, påannkakpr, nutella, bröd, vattenmeloner, smoothies, omeletter, juicer etc.
10.30-18.30 låg vi i solen och läste böcker och lyfte bara ändan för att antingen doppa oss i poolen, fota lite härliga instagrampics, hämta öl, sparkling wine, pommes frites och vattenmelon.
18.31-19.30 låg vi på rummet i sängarna, andaktsfullt drickandes resorb, slösurfade och smörje in oss i krämer, lotions etc efter dusch..Jag och Karin var redan stora krämjunkies tillika serumanvändare...min svägerska hade enorm kladdfobi...men nu är hon omvänd..mohahaha. Dock höll på allvar på att kräkas de gånger jag smörjde in Karins fötter med Scholl mjukgörande fotkräm.
19.31-21- nånting så åt vi  middag som ibland efterföljdes av en liten promenad nere på den myllrande turistiga storgatan och insöp atmosfären innan vi återvände till hoellet, tog några kvällsdrinkar innan vi återvända till rummet och våra sängar.
 
Så jädra skönt och gött hade vi det och nu hoppas jag vi kan komma iväg på en resa varje år. Vi var bara så i total samklang vi tre , så avslappnat härligt gemytligt stöttande peppande...Ja vi och hela resan var bara som en enda stor välgörande återfuktande perfekt lotion för själ och hjärta!
Karin och Michaela - ni två ♥
 
 
 
 
 
 
Kommentera 4 st

Semester vecka 1 - kalmar, kaniner och roadtrip!

2016-08-07 | 17:34:00 | Egocentrerat&Vardagligt, på resande fot,

Så var det då söndag vecka 31 och ute blåser det och likt varje år vid den här tiden har det nu börjar låta aningen höstigt ute i lövrasslet och det lysande sommargröna har mattats av.
Imorgon är det vecka 32 och mina fyra semesterveckor är officiellt slut.
 
Så nu är det väl dags att göra lite semesterinlägg.
Detta var min första fyraveckorssemester på tio år tror jag efter år som egenföretagare och deltidsanställningar.
Fyra härliga veckor där jag varit mer borta än hemma.
 
Första dagarna vecka 28 hade jag och sambon bokat några dygn i Kalmar. Vi brukar normalt ta tåget om vi ska nånstans längre bort än grannstäder. Jag har inget körkort, bilen är lite ksruttig och Stefan är inget stort fan av köra lämngre sträckor.
Men till Kalmar tänkte vi ungefär som så här
 
" Vi ska inte testa det där med roadtrip i år då?!
"Hmm jo kanske det"
"Tänk så mysigt, ta med fikakorg, stanna längs med vägen, åka över till Öland..kanske stanna vid nåt B'n'B på väg hem..vi är ju så fria utan barn"
"Jo men för fan vi tar bilen."
 
 
Ungefär halvvägs ner till Kalmar började bilen låta konstigt. För att sen cirka 5 mil innan Kalmar bli totalt o-körbar. Vi fick stanna mitt på stor väg och bilar bara blåste förbi oss medan de tutade arg och pekade finger.
Vi försökte få tag på varenda bil/verstad/bensinstation/versktad vi kunde hitta i närområdena, men alla hade ssemesterstängt.
Tll slut fick vi tag på Assistanskåren och vi fick åka bärgningsbil in till Kalmar..nån meter till med den bilen och vi hade tappat hela  vänsterframhjulet då bultarna hade gått av.
Så bilen fick snällt övernatta på Toyota men vi hade inte så ont av det, vi slapp tänka på parkeringsplats och Assistanskillen visade att hotellet låg tvärsöver gatan där vi lämnade bilen.
 
 
Dock hade vi ju bokat ett Scandic  - där vi fick ett jättefint Superiorrum, men som låg lite utanför Kalmar City, men vid bokning trodde vi ju att vi skulle ha bil. Men vad gjorde väl det när Scandic har utmärkta cyklar man kan låna. Så mysigt så. 
 
 
Vi hade tur med vädret nästan hela tiden förutom nån skur men då var det ju bara att hoppa in på nåt fik och äta kaka.
 
 
Kalmar Slott
 Så sjukt mycket kaniner/harar ÖVERALLT i Kalmar. Så jädra söta dessutom så man ville ju bara ta med ett gäng hem.
 
 
 Ölandsbron! LAgom tills vi skulle åka hem så hade bilen blivit lagad så vi bestämde oss för att i alla fall åka över bron.
 
Men det blev så att vi åkte in till Borgholm, åt lunch ( så jävla god pizza!) i strålande sol och värme, turistade lite vid slottsruinen och bara kände oss fria med inga tider att passa. Borgholm vill jag absolut åka tillbaka till nästa år!
 
Vi kom hem på onsdagskvällen med både bil och liv i behåll och nöjda att vi klarade av vår första "roadtrip".
 
Sen var det bara att pcka om väskan för min del, för två dagar senare stack jag ju iväg till Kreta med bästis och svägerskan. Men det får ju bli i nästa inlägg det.
 
Kommentera 0 st

Stockholmskyss

2016-08-02 | 00:37:42 | Egocentrerat&Vardagligt,

 
Nu ligger jag nedkrupen i en fluffig vit säng på hotell Anglais i Stockholm. 
Ja vi kom iväg, något som var oklart tills sent inatt då jag fortfarande mådde skit av den förmodade matförgiftningen, men jag sov gott och vaknade utan de förbannade värken i hela kroppen, ingen feberfrossa, inga spykänslor och med bara lite småkramper i magen. 
Och jag ångrar absolut inte nu att vi åkte...för Stockholm i mitt hjärta ♥
Direkt jag kliver av tåget och sätter klacken på Centralen så liksom landar jag och känner mig hemma. Alltid gjort.
 
Idag har vi bara strosat runt. Åt lite på Fridays, strosade lite till och sen gick vi den vackra vägen till Gröna Lund och såg en skymt av Whitesnake och efteråt satte vi oss utanför Grönan och åt varsin pizzaslice på papptallrik och rödtjut ur plastglas. Så ljuvligt ända in i själen, med sådan ostig enkelhet..och ingen matförgiftning i världen kan komma i vägen mellan mig och en redigt go pizza. Sedan traskade vi strandpromenaden tillbaka igen i ett alldeles totalvackert sommarnattsStockholm...den vyn är svårslagen i sin mäktiga prakt.
Kommentera 4 st

"de ju ta sig i röven och skita ned sig"

2016-07-31 | 21:58:23 | Egocentrerat&Vardagligt, Krönika/Politik/Tankar,

 
Hej på er blogosfären! Hoppas ni har det underbart i semesterlunk och njuter av sommaren så här den sista kvällen i juli..Tänk imorrn är det augusti..Galet!
Men jag har det underbart. Eller haft i allafall och tänker komma igång med uppdateringarna så snart semestern är över, sista veckan börjar imorgon och då drar vi till mitt "andra hem" - mitt älskade Stockholm. Ja om jag piggnar till. För som sagt, jag har haft detunderbart hela sommaren och semestern fram tills imorse då jag på ett hotellrum i Göteborg vaknade av plågorna i vad jag tror är en matförgiftning. Fy fasen.
 
..och visst hade jag väl kunnat lägga upp en selfie med kräksigt ansikte här, men vem hade blivit gladare av att se den "verkligheten"? Vilket leder mig in på vad jag mest ville skriva om när jag loggade in här i afton.
Jag har bloggat i snart 10 år , twittrat, Instagrammat, Facebookat etc utöver det i flera år också. Sociala medier är en del av min vardag. Och jag har nog aldrig under dessa tio år upplevt att följare av sociala medieprofiler är så förbaskat ängsliga och dömande som de är nu.
?
 
Är du för smal och visar dig är du en ätstörningstrigger, är du tjock så föregår du med dåligt exempel och sprider fetmasjukdomar. Lägger du upp bilder på din mat så måste du i efterhand helst gå in och redigera hur mycket av portionen du tog till dig du faktiskt åt upp, för gud förbjude om du blivit mätt och inte ätit upp men ändå låtit folk tro att du åt allt så att de i sin tur överäter.
Har du äntligen kommit till ro i dig själv, skiter i vad andra tycker , gillar din kropp och att både fotografera och fotograferas ja då säljer du ut dig själv.
 
Vi kan nog bara komma överens om att vi alla mer eller mindre är dömda att misslyckas och vara dåliga förebilder med vad vi än tar oss för från den dagen vi föds. Vi kommer aldrig kunna göra alla nöjda. Men behöver vi det? Behöver man ens försöka vara en god förebild, vad det nu än är, bara för att vi väljer att vara offentliga eller vida upp vissa sidor av våra liv, passioner och intressen?
 
Ibland förstår jag mig inte på anhängare/läsare/följare som mest bara går in för att kritisera precis allting den de följer gör.  Det ska även kritiseras och gormas om saker som bloggaren inte ens hävdat motsatsen. Det ska kritiseras för kritiserandets skull.
 
En stillbild kan aldrig visa verkligheten på det sätt som ett face-to-facemöte gör.  Folk kan sitta och störa sig på uppsärrade ögon eller plutande läppar eller ush och fy "posande"..men det är ett enda foto , det kan aldrig visa mimik, rörelser, daller, valkar, kropp, knopp etc som verkligheten gör. Och tänker kritikerna nånbsin efter hur de själva agerar när en eventuell kamera åker fram vid familjeträffar eller dylikt.
 
Jag tror att så länge folk haft en kamera så har de valt att sätta de bästa bilderna i fotoalbumen och kasta de dåliga.
För  ska man föreviga nåt vill man ju oftast i efterhand se det bra, minnas det vackra och det glada..det dåliga minns man oftast ändå tills det bleknar i jämförelse..och är det inte så det ska vara?
 
Nej när ska folk sluta vara så förbannat ängsliga och bara börja leva sina liv, sina egna liv och inte söka efter andras eventuella misslyckanden att grotta ned sig i eller greppa efter halmstrån att " hmm har inte den där smala bloggerskan en valk där minsann, vad fet hon blivit!"?
 
Som jag sa till mamma i helgen. Kan folk inte ta att andra är lyckliga så kan de ju ta sig i röven och skita ned sig.
 
 
 
 
Kommentera 4 st

It's good good life

2016-07-19 | 08:06:11 | Egocentrerat&Vardagligt,

En liten hälsning ifrån Agia Marina, Kreta.
Jag har det underbart. Det är soligt hela tiden, det är jättevarmt , hotellet är lyx och vyerna helt fantastiska. Jag, min svägerska och min bästa vän .. Vi bara är. Vi njuter. Inga måsten. Inga krav.

Vi äter, dricker, läser böcker, solar, badar, är tysta långa stunder utan att det känns jobbigt precis som vi pratar om det allra mesta.

Livets liv!

Kommentera 3 st

Jag vill känna att jag lever!

2016-07-07 | 19:01:57 | Egocentrerat&Vardagligt, Träning&Hälsa,

Jag vill känna att jag lever..

Äntligen ! De senaste veckorna har jag verkligen kommit tillbaka i min älskade löprutin med i alla fall några mils spring i benen. Drogs ju med knäproblem och bara oflyt hösten och vintern och en bra bit in i våras.. Sen blev jag sjuk i maj efter Mallis i flunsa, tappade matlusten ( väldigt olikt mig) och ingen ork. Vilket var DN sorg för löprundorna är ju som allra härligast tycker jag just sommarmånaderna.

För mig är mina löprundor, när flowet finns där och skador obefintliga, livet! Löpning för får mig är att känna att jag lever! Det är nu två år sen sommarendå jag sprang på fast nåt var"fel".. Tungt och motigt och jag trodde mest jag var ur form och lat och tjock och stressade mg själv.. Men det var lungemboli- proppar i båda lungorna som tog över min kropp med trötthet och smärta och sedan mitt psyke med ångest...
Aldrig nånsin igen att jag pressar och stressar min kära kropp att göra nåt den inte vill när den skriker på hjälp. Men löpningen har också just lärt mig den läxan - att se och känna skillnaden. Löpningen visar mig också att jag är frisk, kan och lever!

Löprundor, korta som långa, ljumma sommarkvällar innehållandes samtal om allt och inget medan rosévinet flödar med min bästa vän , livespelningar med favoritband, sex med Honom, borra ner näsan i mjukaste kattpäls, en flottig fantastisk pizza på uteservering, ligga i solen i timmar och lyssna på nostalgimusik.. Det är livets liv!

Jag känner mig ganska high on life sen nån månad tillbaka och det bottnar mest i det jag skrivit om här det senaste: Jag vill fylla livet med liv! Det är mitt liv ingen annans. Jag har hittat hem i mig själv på ett sätt jag aldrig gjort förr och jag tar ingen skit. JAG äger MIG ingen annan.

Kommentera 1 st

Det är skillnad på bröst och bröst

2016-06-25 | 09:26:40 | Egocentrerat&Vardagligt, Krönika/Politik/Tankar,




Min senaste krönika i lokaltidningen:

Vi har nu nått den ljuva månaden juni då syrénerna blommat över men jasminen tagit över. Nybakade studenter har vrålat sig hesa och nu vankas det EM-feber och vi kommer antagligen få se den ene fotbollsspelaren efter den andre ta av sig sina svettiga tröjor och visa sina bara bringor efter att de gjort mål och hyllas av fans, folket och pressen.

* * *

Män som visar brösten glorifieras. Kvinnor som gör det samma stämplas, sexualiseras, bespottas, ja till och med raderas.

För det är ju så att på sociala medier som till exempel Instagram så kan dina bilder och konton raderas om du som tjej väljer att visa bröstvårtorna. Du blir censurerad. Nån gång, nånstans av nån i världshistoriens bestämdes det att det är skillnad på bröst och bröst och att om de sitter på kvinnor är de av sexuell art och väcker anstöt oavsett storlek (ja för det finns ju män med större bröst än kvinnor).

* * *

Vad har nu detta med mode att göra undrar ni kanske, läser ni fel krönikör? Men faktum är ju att vi nu har nått den tid på året då det stressas och pressas till ”perfekta strandkroppar” vad än det nu är, det peelas och filas, rakas, vaxas, plockas och smörjs lite extra och hetstränas in i det sista i hopp om lite glapp mellan låren.

Och jag säger inte att män inte har press på sig eller att det finns vissa ouppnåeliga ”manskroppsideal” men det är ändock kvinnokroppen och kvinnan som äger den som döms hårdast. Naken som påklädd. Kjollängden kan avgöra om du är tant eller slampa och faktiskt får skylla dig själv om du nu valt att visa lite hud.

* * *

Jag minns så väl sommaren 1997 och dagarna innan modeikonen prinsessan Diana så tragiskt omkom…hur dagstidningarna hånfullt förstorade bilder på henne i baddräkt och ringade in eventuella celluliter på hennes lår med tillhörande taskiga rubriker. För sedan efter hennes död hylla henne. Hur vore det om vi helt enkelt bara var lite snällare mot varandra medan vi lever istället? Respekterar och uppskattar varandra här och nu.

* * *

Denna sommar önskar jag utfärda ett sommarmanifest. Låt detta bli sommaren då framförallt vi kvinnor tar tillbaka rätten helt och hållet till våra kroppar. Vi äger oss själva och således är det också enbart vi själva som överhuvudtaget har att göra med hur våra kroppar ser ut och vad vi väljer att klä den med, visa eller inte visa. Feminism sitter inte i smink eller spetsunderkläder eller i rakhyvlar precis som ditt värde inte räknas i antalet magrutor.

* * *

Som jag så ofta mantrat tidigare: Livet är alldeles för kort för att inte ha på sig det man vill. Så i sommar, snälla, dra på dig vilken klänning eller shorts du vill, strunta blankt i ideal och bär vilken bikini eller baddräkt du så önskar! Sluta noja över valkar eller över huvudtaget vad folk ska tycka och tänka. Bär dina finaste skor på väg till jobbet, skapa tillfällen att känna dig som ditt snyggaste och bästaste jag. Det mina kära läsare är ett mode att hålla fast vid säsong efter säsong.

Glad LevaLivetSommar önskar jag er!

Kommentera 5 st