Bloggkommentatorerna är nästan den enda blogg jag själv läser nu för tiden. Jag gillar verkligen
Mia och Anna-Maria , de känns på nåt sätt som två vänner eller som bloggosfärens Mia & Klara .
Så därför känns det alltid lite konstigt, fast på ett bra sätt, när man själv
omnämns där bland de "riktiga" bloggkändisarna som
Blondinbella, Lady Dahmer, Alex och Sigge, Kenza m fl. Jag har aldrig varit en storbloggare med massa besökare, däremot märker jag att det ändå cirkulerar en hel del åsikter kring mig som jag aldrig kan sätta i relation till just min lilla följarskala.
Så det är alltid spännande, med ett visst pirr och lite skräck som man sedan följer kommentarerna på ett inlägg hos någon anna som handlar om en själv.
Men yey för de flesta som kommenterat! Eller yey för alla, även de som är kritiska ty alla har ju rätt till sin åsikt.
Jag vill fortsätta bara säga ett rungande fett YEY till MIG.
Till DIG!
Till ALLA KVINNOR!
Jag vill fortsätta avdramatisera denna ack så heta laddade potatis som Kvinnobrösten är.
Jag vill fortsätta att bara på de sätt jag kan visa att det är JAG som bestämmer över MIG. Inte samhället, inte konstiga normer och fördomar, inte mina föräldrar, inte min sambo, inga påtvingade tabun och skambelägganden.
Det är sannerligen intressant det där med bilder och vad som tolkas in.
Jag vet allt som oftast helt vad jag vill med vad jag visar och lägger upp, vilket många gånger är annorlunda än vad många som betraktar tolkar eller läser in eller bara bestämt sig för att jag är och menar. Det i sig säger i slutändan, tycker jag, mer om den som bedömer, dömer...än vad det gör om mig överhuvudtaget.
Det är intressant att på en påklädd halvkroppsbild så fokuserar så många på de naturligt styva bröstvårtorna som anas och inte på nyllet eller håret eller näsan.. Kroppsdelar som likt brösten är en del av det som tillsammans utgör min kropp. Så ibland blir det ju snarare ni betraktare som skapar era egna budskap som inte fanns från början eller som bekräftar just de problem/normer/synsätt jag vill "krossa" eller inte vill vara en del av.
Men återigen, varför är kvinnokroppen så laddad?
Varför är en hängpattePlura i ett kockande kök i tv mer acceptablet än en ammande kvinna?
Varför är en ammande kvinna kanske lite mer beundransvärd om hon visar delar av brösten kontra en ickemamma som bara gillar sin kropp ?
Madonna-Horakomplex, skambeläggande, censurering.
Var fokuserar ni blicken? Vad är det ni ser..och varför?
..ja ganska ofta vill jag bara peka finger och säga Fuck you till haters, till inskränkta människor, till förståsigpåare, till de som dömer, trycker ned , till nedärvda sociala normer, könsroller och patriarkatet...
Jag hade aldrig bloggat i snart tio år eller valt att flitigt instagramma med öppen profil om jag inte nånstans velat ha följare och uppmärksamhet. Inget jag skäms för heller att vilja ha.. Och varför skulle jag? Men det är också skillnad på att vilja ha uppmärksamhet och det i folkmun fula ordet "bekräftelse" för saker man själv står för, vill ha uppmärksamhet för och som jag känner att JAG kontrollerar och själv väljer och har makten över , kontra helt sälja ut mig och gå över lik , trampa på andra och göra vad som helst "bara för att".*
Jag gjorde det inte som egen företagare och designer och jag gör det inte nu heller. Klädföretaget mitt gick i graven kanske just för att jag inte orkade eller ville sälja ut mig. För att jag sa nej till att sponsra vissa "skandalbloggare" etc..
Och jag tappar följare snarare än vinner några nu för tiden genom att vara helt sann mot mig själv. Nu när jag äntligen känner mig helt fri, vågar, är tillfreds. Men må så vara då. Jag känner ju mig själv bäst. Jag äger mig och min kropp, ingen annan. Inte sociala normer, jantelagen, patriarkatet eller andra konstiga föreställningar och uppfattningar om hur man ska vara, se ut och bete sig.
Jag och min bästa vän satt senast igår och hade ännu en underbar "livets liv-afton " med bubbel och tapas och njöt av en augustikväll ute på trappen när sommaren gjorde comeback och pratade om hur vi liksom mer och mer..dag för dag, upptäcker i stor och smått just hur vi som kvinnor , bara för att vi är just kvinnor döms, behandlas, trycks till..hur vi är så indoktrinerade till att ursäkta oss själva, vår existens, våra behov. Vad vi förväntas bara ska ta och svälja för att vi föddes med vagina och inte penis. Jag faller själv fota dit i nedärvda mönster hur medveten jag än tycker att jag är..senast för nån dag sedan när jag liksom berömmer en kille för att han tar ställning för en tjej och säger feministiska saker. Varför ska jag berömma något som borde vara självklart? Inte fssen får jag höra "wow, fan vad bra" när jag proklamerar en killes rättigheter.
Och ni som har så mycket problem med bröst.. Det är en kroppsdel precis som en näsa eller en fot. Man som kvinna föds du med dom och de sitter där de sitter. Sluta skam och tabubelägg. Bara sluta.
Det är skjukt att vi fortfarande år 2016 gör skillnad på bröst och bröst. Antingen tillhör de porrindustrin och ska vara till för främst männens tillfredsställelse, men tar du som kvinna kontroll över dina egna kroppsdelar ratas du, censureras du, raderas du. Herregud..kan man nånsin ens göra rätt som kvinna?
Vi har alla fått ett liv på denna jord. En livstid som vi aldrig riktigt vet hur kort eller långt det blir. Det är ett sådant slöseri med den tiden och livet att inte leva så som man själv vill utan istället ängslas, förakta eller försöka passa in i vad man tror andra tycker om eller vara rädd för vad andra ska tycka. Bara sluta med det med. Lev ditt liv. DITT! Så lever jag MITT.
(* för övrigt dömer jag inte er som eventuellt vill ha uppmärksamhet "bara för att" eller gör lite vad som för att få det heller.)
foto: Michaela Zabel @kostologik
I söndags kväll efter att jag slutade jobbet så var jag bara hemma och bättrade på sminket litegranna och rafsade ihop lite kläder och accessoarer i en kasse innan svägerskan min hämtade upp mig. Vi har båda köpt varsin liten Canon Eos M3 i sommar som komplement till våra stora systemkameror och nu tyckte vi
1) att det var dags att leka lite med våra nya fina "leksaker"
2) att det banne mig var dags att vi fotade lite snygga bilder på varandra.
Som fotograf är det ju annars mer att hårdiskar och minneskort är fulla med bilder på andra människor och sällan man har annat än instagramtagna bilder på sig själv i sneda vinklar eller kanske nån enstaka som man fått sambon suckandes att ta.
Det kändes dock nästan lite tabubelagt att just stå framför kameran så här och vilja ha bilder på sig själv.
Men varför?
Det får vara nog med jantelagstänk, bodyshaming och bespottande. Sociala medieflöden tillhör inte bara unga, supersmala tjejer med milslånga ben och enormt lårgap..om det ens gör det för de unga och vackra får ju även de en hel del kritik.
Ni som följt denna blogg vet att jag att jag i perioder lidit av BDD. Ibland mer ibland mindre och det har blivit bättre med åren. I år är första gången i mitt vuxna liv som jag verkligen känt mig jäkligt tillfreds med mig själv, med bara några mindre svackor och kanske helt vanlig "pms-fan-vad-ful-jag-är".
Och det är och ska vara självklart att det är helt ok att älska sig själv som 30plussare.
Det ska vara ok oavsett ålder.
Oavsett storlek.
Oavsett kön.
Att vara nöjd med sig själv och att posta bilder på sig själv och det man gillar mest med sig själv behöver varken vara desperata skrik efter uppmärksamhet i form av massa komplimanger eller få penisbilder skickade till sig.
Och skulle du ändå faktiskt bara vara ute efter lite uppmärksamhet eller faktiskt må bra av att få höra att du är snygg..är det så jäkla fel?
I slutändan så är det ju som så här. Oavsett om det är du som väljer och vill blogga, instagramma, Snappa, twittra - ja det är ditt val. Det är dock inte du som tvingar nån att följa dig. Det är helt upp till följaren.
Låt ingen annan än du själv definiera dig.
Ta kontroll över dig egna kropp.
DU äger DIG.
Jag vill bara säga SKÅL till livet lite extra och särskilt ikväll. Det är nu två år sedan jag låg på sjukhus med fruktansvärda smärtor och minst lika mycket ångest och rädsla och med båda lungorna fulla med blodproppar .
Men jag överlevde. Både det och en massa prövningar efteråt. Det har varit så jäkla mörkt stundtals de två senaste åren så jag fattar det knappt.. Men!
Jag känner mig stark, frisk och lycklig idag.
Tacksam för mycket och jag försöker mer och mer för varje dag att bara njuta.. Av stort och av smått. Älska mig själv och min kropp. Aldrig ta vare sig den eller livet för givet.
Skratta
Älska
Uppskatta
Inte ta nån skit, inte låta mig dömas och inte låta någon annan definiera mig.
Lyssna på mig själv och på min kropp.
Omge mig med människor som älskar mig för den jag är och inte lägga energi på saker och människor som jag ändå inte kan göra nåt åt. Sluta älta sånt jag ändå inte kan göra något åt men istället ta hel och full kontroll över det jag kan.
Jag själv är viktigast i mitt liv, jag har huvudrollen i min egna bok. Som tur är har jag också ett fantastiskt persongalleri runtomkring mig att bygga berättelser med.
Ja semestervecka 1 och 2 bjöd på Kalmar, Öland och Kreta och innan jag går på resorna och bortavistelserna semesterveckorna 3 och 4 så kan jag ju bjusa på lite bilder från hemmaplan. Ty semester är ju inte bara , kanske snarare undantaget, att resa bort utan snarare kanske att äntligen få njuta av hemmet, trädgården, tid till vila och bara vara och umgås med nära och kära.
Det har blivit en del öl och roséhäng här på vår altan. Med Karin och Mickan. Några öl med min jobbarkompis Marcus. Grillkväll med svärföräldrarna. Långpromenader uppe på berget med mamma och underbara löprundor bara jag, naturen och musik i lurarna. Varit iväg med mamma, svägerskan och mina guldklimpar till brorsbarn och plockat massa jätteblåbär. Bio förra veckan då vi såg Suicide Squad och så blev det i alla fall några dagar med värmebölja här hemma efter Kretavistelsen där jag bara kunde lata mig i solstolen och lyssna på musik, poddar och läsa bok.
I fredags förresten tog jag , Karin och Michaela initativet till att bjuda in till "Kvinnohäng i Parken" där vi ville vina, snacka och skratta med andra kvinnor. Vi bjöd in en massa på facebook och uppmanade dessa i sin tur att ta med sig vänninor. Tyvärr semestertider så det blev ingen jättesammankomst men det blev ändå ett härligt Female Powergäng.
En solig eftermiddag i slutet på maj hemma i mina föräldrars trädgård, när jag och svägerskan min satt och blev serverade öl av mamma och solade i bh:n så bestämde vi oss bara så där för att vi skulle dra iväg på en tjejresa. Inga sambo/make och inga barn. Bara njuta av sol, värme och ta outfitbilder utan trötta protesterande karlar. Bara lata oss, bara njuta.
Veckan därpå berättade jag om detta beslut för min bästa vän i världen, Karin medan vi sörplade rosé en onsdagskväll här på trappen till mitt hus och hon ville givetvis följa med och givetvis ville vi ha henne med.
Reglerna var:
-ingen skulle känna några som helst tvång..vill en ligga i skuggan så får den göra det medan andra solar, vill nån ut o dansa o nån sova är det ok etc etc
-inga skuldkänslor och inga måsten
- kroppsnojor och bodyshaming stängeligen förbjudet
-vi skulle inte boka mindre än fyrstjärnigt
-halvpension eller alinclusive
-NJUTA!!
Jag har aldrig förr varit iväg på någon utlandsresa med tjejkompisar så det var banne mig på tiden.
Jag och svägerskan scrollade alla resebyråer efter lyxiga kap tills vi vart precis snurriga och rådvilla och snart inte visste varken ut eller in. Så till slut mailade jag helt enkelt Solresor och sa som det var att vi var tre kvinnor som ville unna oss kravlös lyx med mycket sol, värme och bekvämligheter, nära till beach, gratis wifi och sköna sängar.
Solresor svarade snabbt och gav oss ett kanonpris på femstjärniga Galini Sea View Hotel i Agia Marina nära Chania på Kreta.
Och helvete så jävla bra vi hade det!
Så jädra superfint hotell med all inclusive plus en kinesisk och en italiensk restaurang utöver den vanliga restaurangen där man fick boka varsitt besök gratis under vistelsen och där man fick lyxig femrättersmeny.
Hotellet bestod av flera byggnader, två poolområden, poolbarer samt en egen strandbar dessutom på stranden nedanför hotellet.
Dock var det ganska blåsigt hela vår vistelse så efter att ha fått sand och saltvatten överallt en dag på stranden så bestämde vi oss för att bara hänga vid poolen på hotellet. Inte emot nån utav oss.
Fast en dag tåg vi en kryssningsutflykt och besökte Gramvousa och Balos, två jätefina stränder med turkost vatten. Och kväll/natt nummer 2 gick jag och svägerskan ut och dansade på några stycken klubbar och drack lite drinkar.
Annars så såg våra dagar mest ut som följande:
06.45 gick en eller två av oss upp och ut och paxade solstolar
06.49 gick vi och la oss igen och snoozade
09.25 började vi masa oss till frukosten
09.30-10.15 frossade i yoghurtar, påannkakpr, nutella, bröd, vattenmeloner, smoothies, omeletter, juicer etc.
10.30-18.30 låg vi i solen och läste böcker och lyfte bara ändan för att antingen doppa oss i poolen, fota lite härliga instagrampics, hämta öl, sparkling wine, pommes frites och vattenmelon.
18.31-19.30 låg vi på rummet i sängarna, andaktsfullt drickandes resorb, slösurfade och smörje in oss i krämer, lotions etc efter dusch..Jag och Karin var redan stora krämjunkies tillika serumanvändare...min svägerska hade enorm kladdfobi...men nu är hon omvänd..mohahaha. Dock höll på allvar på att kräkas de gånger jag smörjde in Karins fötter med Scholl mjukgörande fotkräm.
19.31-21- nånting så åt vi middag som ibland efterföljdes av en liten promenad nere på den myllrande turistiga storgatan och insöp atmosfären innan vi återvände till hoellet, tog några kvällsdrinkar innan vi återvända till rummet och våra sängar.
Så jädra skönt och gött hade vi det och nu hoppas jag vi kan komma iväg på en resa varje år. Vi var bara så i total samklang vi tre , så avslappnat härligt gemytligt stöttande peppande...Ja vi och hela resan var bara som en enda stor välgörande återfuktande perfekt lotion för själ och hjärta!
Karin och Michaela - ni två ♥
Så var det då söndag vecka 31 och ute blåser det och likt varje år vid den här tiden har det nu börjar låta aningen höstigt ute i lövrasslet och det lysande sommargröna har mattats av.
Imorgon är det vecka 32 och mina fyra semesterveckor är officiellt slut.
Så nu är det väl dags att göra lite semesterinlägg.
Detta var min första fyraveckorssemester på tio år tror jag efter år som egenföretagare och deltidsanställningar.
Fyra härliga veckor där jag varit mer borta än hemma.
Första dagarna vecka 28 hade jag och sambon bokat några dygn i Kalmar. Vi brukar normalt ta tåget om vi ska nånstans längre bort än grannstäder. Jag har inget körkort, bilen är lite ksruttig och Stefan är inget stort fan av köra lämngre sträckor.
Men till Kalmar tänkte vi ungefär som så här
" Vi ska inte testa det där med roadtrip i år då?!
"Hmm jo kanske det"
"Tänk så mysigt, ta med fikakorg, stanna längs med vägen, åka över till Öland..kanske stanna vid nåt B'n'B på väg hem..vi är ju så fria utan barn"
"Jo men för fan vi tar bilen."
Ungefär halvvägs ner till Kalmar började bilen låta konstigt. För att sen cirka 5 mil innan Kalmar bli totalt o-körbar. Vi fick stanna mitt på stor väg och bilar bara blåste förbi oss medan de tutade arg och pekade finger.
Vi försökte få tag på varenda bil/verstad/bensinstation/versktad vi kunde hitta i närområdena, men alla hade ssemesterstängt.
Tll slut fick vi tag på Assistanskåren och vi fick åka bärgningsbil in till Kalmar..nån meter till med den bilen och vi hade tappat hela vänsterframhjulet då bultarna hade gått av.
Så bilen fick snällt övernatta på Toyota men vi hade inte så ont av det, vi slapp tänka på parkeringsplats och Assistanskillen visade att hotellet låg tvärsöver gatan där vi lämnade bilen.
Dock hade vi ju bokat ett Scandic - där vi fick ett jättefint Superiorrum, men som låg lite utanför Kalmar City, men vid bokning trodde vi ju att vi skulle ha bil. Men vad gjorde väl det när Scandic har utmärkta cyklar man kan låna. Så mysigt så.
Vi hade tur med vädret nästan hela tiden förutom nån skur men då var det ju bara att hoppa in på nåt fik och äta kaka.
Kalmar Slott
Så sjukt mycket kaniner/harar ÖVERALLT i Kalmar. Så jädra söta dessutom så man ville ju bara ta med ett gäng hem.
Ölandsbron! LAgom tills vi skulle åka hem så hade bilen blivit lagad så vi bestämde oss för att i alla fall åka över bron.
Men det blev så att vi åkte in till Borgholm, åt lunch ( så jävla god pizza!) i strålande sol och värme, turistade lite vid slottsruinen och bara kände oss fria med inga tider att passa. Borgholm vill jag absolut åka tillbaka till nästa år!
Vi kom hem på onsdagskvällen med både bil och liv i behåll och nöjda att vi klarade av vår första "roadtrip".
Sen var det bara att pcka om väskan för min del, för två dagar senare stack jag ju iväg till Kreta med bästis och svägerskan. Men det får ju bli i nästa inlägg det.
