GARDEROBSGRUBBEL & BYRÅBEKYMMER -

Jag har älskat varenda sko...

2015-09-01 | 18:54:57 | Krönika/Politik/Tankar, Outfits och Garderoben,

Dagens outfit..mest legat och kvidit i soffan med mensvärk from hell medan regnet öst ner utanför...men vi var tvungna att åka och handla en sväng så bytte ut vetekudden på magen mot klackar en stund...Comfychic det där..sweatpants+klackar .
 
Har ju glömt posta min senaste krönika här på bloggen..visserligen två veckor sedan den publicerades i tidningen nu men men..innehållet är inte jätteinaktuellt. Tror och hoppas september likt förra året kommer bjuda på en del varma dagar den med..
Så här kommer den:
 
"Över halva augustihar passerat och man skulle väl kunna säga att sommaren lider mot sitt slut, men det känns ju än sorgligare att säga det i år när det känns som om att sommaren precis har kommit. Så jag tänker inte ägna denna krönika till att skriva om kommande höstmode. Nej jag hänger kvar vid sommaren, denna fullkomligt magiska tid på året och jag kommer använda mina sommarklänningar och öppna sandaletter tills det att jag väl nästintill riskerar kallbrand.

Sist vi hördes satt jag på tåget upp mot Stockholm med överpackad väska och en medvetenhet om att den skulle vara än fullare vid hemfärd. Men jag lyckades faktiskt använda allt i väskan och JA det blev några nya klänningar...och skor.

Jag tror inte jag överdriver, antagligen underdriver, om jag säger att det har blivit tjugo par nya skor denna sommar. Och ja det känns aningen galet just när jag skriver ut det så där. Men vet ni vad? Jag har faktiskt se till att använda de flesta. De har inte stått och samlat damm och pollen , nej de har fått känna på asfalt, kullersten och jordiga parkstigar och en och annan vattenpöl. De har fått gå på bio, på restaurang och struttats runt på i huvudstaden, Göteborg, Skövde, Hjo, Töreboda och självklart här i Tidaholm. De har även fått ligga i cykelkorgen de få ljuva sommarnätter som det varit varmt nog att susa genom stan på cykeln endast iklädd en vacker klänning.

Jag har älskat varenda sko och vissa av dom har fått beröm när jag stått i kön inne på Netto eller när jag gått över torget. ”Åh vilka fina skor!” har kvinnor i olika åldrar så glatt och genuint kommit fram och sagt och det har fått mitt skogalna hjärta att göra klackbeklädda voltrar.

För det är härligt med komplimanger. Både att få dom och att ge dom och se att man kan göra någon väldigt glad bara genom något så enkelt att berömma hen för kläder/stil/look. Jag försöker göra det så ofta jag kan till både nära, kära och främlingar. Jag som levt och verkat inom sociala medier i snart 10 år vet hur mycket elakheter som sprids och hur mycket plats just de där dumma kommentarerna får ta, att det är det som uppmärksammas tyvärr, när det är kärleken som faktiskt också ges som måste spridas. Så nästa gång ni ser någon ni tycker är fin eller har något fint på sig – säg det!

Men jag har inte bara köpt skor denna sommar. Nej jag har de där gråa dagarna som inte tillät någon solbränna, istället ändrat färg inomhus. En morgon vaknade jag bara så trött. Trött på vårat cerise, mörka sovrum och kände en längtan efter turkost och en mer harmonisk ”Mamma Mia”feeling.

Och grejen med mig är att när jag får en idé så där så vill jag ha den gjord NU, helst igår. Så det var bara åka till färgaffären och välja rätt turkos nyans och efter fyrtioåtta timmar och två strykningar så hade jag ett helt nytt sovrum. Så när den där hösten nu än kommer så har jag i alla fall lite grekisk känsla att mysa inne i och en ny hylla där i alla fall tio av de nya skorna får stå framme, upplysta av en vacker bollslinga i väntan på en ny fantastisk sommar."

Kommentera 1 st

Att jag har mage!

2015-08-01 | 10:37:43 | Krönika/Politik/Tankar, Träning&Hälsa,




Kan vara så att jag misstagit den här helvetiska mensvärken senaste dagarna för förlossningsvärkar då jag tydligen ser gravid ut.
Jaja set handlar visserligen om en enskild anonym , såklart, kommentar här på bloggen som jag egentligen inte borde ens lägga en sekund på.
Men just "gravid ?" Kommer titt som tätt som fråga..kanske för alla kvinnor nån gång. Av nyfikenhet. Av elakhet.

Ytterligare en grej män slipper för övrigt.. En man får liksom vara tjock ifred om dennes kropp nu synas.. Som kvinna måste det ifrågasättas om min eventuella enligt normen ej smala mage beror på 1) naturlig graviditet eller 2) dålig karaktär = tjock. 
 Ja det måste finnas en anledning med svar jag tydligen är "skyldig" att förklara. Min kropp och min mage får inte vara. Inte i fred och den får inte se ut på vissa sätt utan att den måste förklara sig. Visa sig värdig en existens? Sin rätt att sitta där den sitter. 

Därefter tillkommer då de konstiga följderna av frågan om jag är gravid och svaret är nej eftersom frågan redan i sig redan fastställt att frågeställaren tyckt att jag ser ut att vara "nåt".

Lägg där sen också till att jag ofta fått förklara och försvara just mitt val att aldrig ens vilja bli gravid alls, en diskussion män heller aldrig direkt behöver ta antar jag. En diskussion som allt som oftast dessutom slutar med orden " du kommer ångra dig". 
Jahaaaa.. ja men då så!  lika bra att skaffa mig ett barn jag inte vill ha nu alls då så jag inte ångrar mig sen så jag har nån som tar hand om mig när jag blir gammal.

Det kunde ju också varit så att jag desperat velat bli gravid , men inte kan, men ändå får frågan om jag är just gravid. Vilket trauma. Vågar inte ens tänka hur det känns för dom som är i den sitsen. 

Men alltså nej. Jag är inte gravid.
Men min mage är mjuk och tja under en dag beroende på mat och dryckintag och hur full urinblåsa och tarmar och magsäck är så ändrar den form.
Jag gillar dessutom randiga klänningar trots att de enligt "så-klär-du-dig-efter-din-kropp-experter " inte alls passar just min kroppstyp. Lägg därtill att jag är en rörlig levande människa och inte gjord av hårdplast så trosor hasar upp och ner hit och dit och resårkanter skär in lite här och var ibland och olika sömmar gör att valkar putar ut ibland mer ibland mindre.
Jag har varken tid, lust , ork , intresse att skaffa mig magrutor. Jag äter hellre lite för mycket choklad. 
Men magen , min kropp -den är MIN bara min och jag ska inte behöva vare sig förklara eller försvara dess utseende eller innehåll för någon. 

Kommentera 24 st

I mitt hjärta

2015-07-19 | 20:28:38 | Krönika/Politik/Tankar, Modebloggerskan , Mode & Modestuff, Outfits och Garderoben,


I måndags på tåget upp till Stoxkholm så knåpade jag ihop denna månads krönika till tidningen, som publicerades i onsdags. Så nu tänkte jag publicera den här.

" I skrivandes stund sitter jag på ett tåg upp till hufvudstaden för några dagars semestertripp. Tre nätter borta och jag har packat ned två kjolar, tre linnen, fem långklänningar, fyra korta klänningar samt tre par skor....utöver de jag har på mig. Nej det här med att packa lätt är inte min grej alls . Och med tanke på att sommaren ganska mycket lyst med sin frånvaro rent temperaturmässigt hittills förutom en alldelels fulllkomligt ljuvlig fyradagars värmebölja förra helgen, så känner jag mig aningen svältfödd på att få bära alla mina klänningar och sandaletter. Ja den där skosamlingen har förresten växt med ytterligare fyra par ...eller fem, sedan förra Krönikan som handlade om just skor.

Det är redan mitten av juli och sedan vi hördes sist har det det ju varit modefest ala prinsbröllop där man fick tillfälle att frossa i frasiga klänningar, fina spetsar, puffig tyll och se Victoria fullkomligt glänsa i en H&Mkreation och njuta av den nya prinsessans väldigt vackra brudklänning. Midsommar, småkylig och regnig som vanligt, har också passerat och där valde jag att satsa på en sjuttiotalsbohemisk look i en paisleymönstrad långärmad klänning i orange och lila toner tillsammans med ett par grova vita platåsandaler, eller som det trendriktigt nu heter- traktorsula.

Men åter till resan och destinationen, Stockholm. I mitt hjärta. Staden som är min andra hemstad då det var till den jag flyttade direkt efter jag tog studenten. Där jag tog mina första stapplande steg på egna ben in i vuxenlivet , skaffade mig jobb, började på universitet, var på min första Winnerbäckkonsert ( så här 14 år senare har jag varit på cirka 15 till) , lät hjärtat bli krossat några gånger, torkade tårarna, hade kul med tjejkompisar. 
Och det var här mitt modeintresse för första gången på riktigt började att blomma ut och jag fann en del av den garderobsidentitet som fortfarande är mig väldigt kär , just den redan nämnda sjuttiotalsbohemiska stilen. Det var i Stockholm jag köpte på mig flera par utsvängda jeans som jag sedan bar tills det bara var trasor kvar några år senare. Det var här jag fann min förkärlek till långkoftor och platåskor. Det var här jag lite granna fann glädjen, kärleken och tjusningen i att framhäva sig själv med hjälp av kläder. Att det "ytliga" kunde visa det inre.

Det blev bara ett år som Stockholmare , men det är ett semestermåste för mig att återanvända hit varje år. Fylla på med lite tempo och storstadspuls till den annars vana vardagslunken. Leva ut mina "sex and the city"drömmar lite extra genom att strutta runt på de lite större gatorna i mina klackar och klänningar istället för vardagens bekväma jeans och sandaler. I min sjuttiotalsbohem bor även en liten lyxochflärdsökare som måste få sin hunger stillad, och även om det mest fönstershoppas kring Östermalm för min del så njuter jag ändå.
Hemma kan jag känna mig lite malplacerad och fel ibland. I Stockholm kan jag känna att jag platsar. Att min garderob och stil är mer tillåten.

Men som en viss Dorothy med röda glittriga skor en gång sa i en film " there is no place like home" så kommer även jag längta hem om några dygn och just inse tjusningen igen med att just känna sig lite "fel". För det betyder ju att jag, i mig själv har hittat hem, är den jag vill vara. För vem vill vara just precis som alla andra?
Och jag kommer säkerligen återvända hem med fler klänningar och skor än vad jag åkte med, var så säker.
Så hoppas jag att när vi hörs igen i augusti är mitt uppe i en lång het sommar och att vi alla just vågat vara precis vem och vad vi vill."

















Kommentera 2 st

precis som i sagorna..

2015-06-14 | 21:00:38 | Egocentrerat&Vardagligt, Krönika/Politik/Tankar,

 
Söndagskväll i mitten på juni..sommarsverige. En helg som svängt mellan värme och huttrande obehagliga kalla vindar. Vädermässigt. Känslomässigt. Händelsemässigt.
Lördagen den 13 juni där en prins fick sin hjärter dam, där damen - en flicka av folket blev till ett lands prinsessa , precis som i sagorna.
Och precis som i sagor var gårdagen fylld med både lycklighet, men också svärta och sorg.
Nyhetsrapporteringen igår, ett guldkantat bröllop som ramades in av det ena dödsfallet efter det andra.
Små små barn i olyckor.
Explosioner. Dödsskjutningar. Olyckor. Dödsfall.
 
Sjuttonåriga Lisa Holm hittades död. Inte alls många mil från var jag bor. Grannkommun.
En total tragedi .
Vi vet inte vad som hänt eller hur eller egentligen vem eller vilka som är skyldiga ännu och till exakt vad.
Men att det är tagiskt att en så ung tjej inte längre finns kan vi alla vara överens om.
En tragedi som tillhör och ärrar denna unga tjejs närmsta familj och vänner. En privat personlig tragedi som tyvärr blivit till mångas allmänna uttryck för vidriga politiska åsikter. Än mer tragedi.
 
Det är fint att se att så många blir berörda och engagerade . Att folk kan mötas och skapa värme och kärlek i sorg. Skapa närhet, samförstånd, tröst.
 
Men jag kan bli lite frågande och ställd till hur många som gör en sådan sorg till ett personligt massuppdaterande i sociala medier där det skriks ut desperation  med stora bokstäver, visas bilder på tända ljus i kyrkan..varför det nu är viktigt att just ta upp telefonen under ett sådant tillfälle.., gråtande emojis i mängder. Vissa typer av människor som på nåt sätt ändå får allt att handla mer om dom själva än den/det det faktiskt berör.
Men sen är sorg inte logisk och behöver inte vara..kan inte vara.
 
Jag är glad att det ändå blev en prins och prinsessadröm igår så att den 13 juni 2015 inte går till historien enbart för hemskheter..utan för att påminna oss att trots allt hemskt som händer kan det också hända bra saker.
Det är viktigt att komma ihåg det.
Så att vi som fortfarande lever lär oss att ta vara på just det - livet.
Kommentera 0 st

Call HER Caitlyn

2015-06-03 | 10:39:43 | Illustration/Teckning/Konst/Design, Krönika/Politik/Tankar,

illustration: jag
Att känna att man har fötts som "fel" kön ...Det är nog en känsla som ingen av oss som inte känner så kan sätta oss in i och heller inte har nån som helst rätt att döma.. vare sig känslan eller att hen väljer att göra en könskorrigering. Jag kan bara börja tänka att det måste kännas att man inte är hel. Inte sig själv. Inte den man vill vara.
Och det..det är ju ganska så grundläggande för oss alla att vi ändå måste få och ska trivas med oss själva och den vi är. För att må bra.
 
Hela världen har granskat, följt, hånat, spekulerat, dömt..dömt ut, skrattat, hånat, applåderat, hyllat..den forne Bruce Jenner, numera Caitlyn Jenner. Styvpappa till Kim, Khloe, Rob och Kourtney Kardashian, pappa till Kylie och Kendall Jenner. Följts i Kardashiansåporna. Varit känd som en av USAs OSguldmedaljörer.
I veckan exploderade sociala medier när omslaget på Vanity Fair släpptes och Bruce blev Caitlyn inför hela världen.
Så starkt.
Så bra.
Så modigt.
Så naturligt.
Så som det ska vara.
 
Kommentera 3 st

krönika

2015-05-29 | 09:41:00 | Krönika/Politik/Tankar,

 
Varje månad skriver jag ju krönikor om mode/stil/design i lokaltidningen..många gånger har jag publicerat krönikorna här på bloggen med..men har varit väldigt dålig på det senaste tiden.
För några veckor sedan var det dags igen..och tja om några veckor är det dags för ny..
Men publicerar den förra här nu tänkte jag.
 

"Ahh sköna sköna Maj äntligen är du här! Bästa månaden på hela året enligt mig. Det är nu det grönskar och prunkar. Det är nu som de första varma dagarna dyker upp och vittnar om att det blev verkligen vår i år också och hela ljuvliga sommaren ligger fortfarande framför en.

Och framförallt är det nu, enligt min garderobskalender, helt fritt fram att damma av alla sandaletter och öppnare typ av sko.

Och detta faktum var jag givetvis tvungen att fira in med ett köp av tre par nya heels i helgen.

Ja , jag erkänner, jag kan ha ett litet beroendeproblem just när det gäller skor.

Och väskor.

Men mest skor.

Och klänningar.

Men mest skor.

Men åter till just maj och den ljuva blomstertid som komma skall. I veckan får vi leverans på våra nya altanmöbler. En vit konstrottninggrupp. Detta möblemang har jag i min sommarälskande hjärna målat upp en bild att den tillsammans med den slingrande och gröna humlen kommer skapa en alldeles perfekt ”amerikanska södern”känsla på altanen och där skall jag sitta och sörpla lemonad och rosé i vita skira bomullsklänningar och höra syrsor spela om sommarkvällarna. Kanske kommer jag ha en hatt.

Utanför altanen står en mer gammeldags utemöbel som får mig att vilja duka upp till saftkalas i blommiga glas med guldkant en varm sommareftermiddag och hitta en ljusblå v-ringad puffig klänning likt den Malin på Saltkråkan firar Midsommar i.

De där kvava sommardagarna, när himlen är nästan blyertsgrå och regnet hänger i luften medan åskan mullrar, ja då vill jag ha en lång, rosa tyllkjol och enkel vit tshirt som jag knytit en knut på i midjan , likt Baby i Dirty Dancing och Hungry Eyes får gå på repeat medan jag kanske lite försiktgt låtsas att jag kan dansa i ett par silvriga klackar.

 En picknick nånstans i det gröna, kanske en korg fylld med trekantiga smörgåsar med olika pålägg och fyllningar , och då skulle en brun klänning med vita prickar ala Julia Roberts i Pretty Woman passa alldeles perfekt.

Ja det är inte bara syrénbuskar och äppelträd som nu börjar att blomma. Det gör även mina garderobs och outfitdrömmar. Det är nu all lust väcks till liv igen efter vinterkoman och allt praktiskt tänk. Om vintern mest handlar om skydd – mot köld och väta, så handlar sommaren för mig om kreativitet och visa. Leva.

Många säger att det här med mode och kläder bara är ytligt, dumt och löjligt. För många av oss betyder det mycket mer.

Som exemplen ovan visar så hjälper kläder till att båda skapa karaktärer, bilder, stämningar och minnen. Ni som läst mina krönikor genom åren ni vet vid det är laget att jag hittar min största stilinspiration hos en än större skogalning än mig själv: Carrie Bradshaw. Och jag känner mig så ivrig och nästintill nykärt pirrig att nu ha dessa ljuvliga månader framför mig att just göra mina egna tolkningar på denna stilikons ljuvliga klädstil.

Det gör inte ont när kroppar brister.

Det är endast härligt."

Kommentera 1 st

Internationella Kvinnodagen Hurra!

2015-03-08 | 11:50:34 | Illustration/Teckning/Konst/Design, Krönika/Politik/Tankar,




Internationella Kvinnodagen idag.
En dag som väl kanske inte skulle behöva finnas alls men Sanna fakta är att vi fortfarande inte lever i ett jämställt samhälle.
Den vita mannen är fortfarande superior och gamla förlegade nötta makt och könsstrukturer råder. Vissa är vi mer medvetna om än andra. Vissa saker ska vi fortfarande tydligen bara "acceptera" för att "det alltid varit så".
Vi kvinnor ska tåla och utstå En jäkla massa kränkande skit och situationer dagligen och ständigt få höra " äsch det var väl inte så farligt" . Vi ska finnas oss i att få sämre löner för samma jobb, nedvärderas och ifrågasättas vad gäller kompetens, lämplighet och tja fortfarande om det verkligen inte var kanske vår kjollängd som kanske gjorde att vi får skylla oss själva. 
Vi ska inte bygga muskler och bli starka för det ser inte kvinnligt ut, det måste ju finnas nåt att "ta i" men se för Gud skull till att de här handtagen sitter på exakt rätt ställen.
Feminism och kvinnors rättigheter och jämlikhet handlar INTE om att män ska få det sämre , det handlar om att VI ALLA ska ha det LIKA. 
ALLA. 
Kommentera 1 st

det är aldrig "bara" ord.

2015-01-12 | 12:26:00 | Egocentrerat&Vardagligt, Krönika/Politik/Tankar,

 
Måndagens kontor.
Här sitter jag nu och sörplar Java, lyssnar på soundtracket till Rock of Ages och skriver min månadskrönika till lokaltidningen..lite extra tacksam just denna gång att jag får just skriva mina egna ord, tankar och åsikter .  Att jag får och att det går. Även om det "bara" handlar om mode så får jag ändå sväva ut . Det får handla om mer.

Som jag redan skrivit är yttrandefriheten en lyx. Det är bland det viktigaste vi har i en fungerande demokrati.
Det är en rättighet vi måste värna om. Men också en rättighet som ska behandlas med respekt som  den både kräver och förtjänar.
För den är inte lätt.
Jag är för yttrandefrihet men när terrorattacken mot tidningen Charlie Hebdos skedde kunde jag inte ställa mig bakom t ex taggen JesuisCharlie i sociala medier då jag absolut inte kan stå bakom allt den tidningen publicerat rent åsiktsmässigt eller på bekostnad av olika samhällsgrupper.
Det är så lätt att folk enas i en "kamp" utan att vara källkritiska och att en kamp man tror är "rätt" också bara spär på hat och missförstånd..missuppfattningar.
 
Yttrandefriheten..ett ständigt moment 22.
Självklart ska man kunna få säga och skriva vad man vill..samtidigt vill man ju bara sätta munkavle på vissa.
Jag kan inte stötta en tidning som gjort sig lustiga på bekostnad av muslimer och homosexuella och samtidigt tycka att vissa Sverigedemokater inte ska få öppna truten.
 
Men bemöt och strid ord med just ord. Aldrig våld.
 
Ord är makt. Ord är påverkan. Ord är känslor. Ord är viktiga.
Kommentera 5 st

Never shut up

2015-01-07 | 22:29:03 | Illustration/Teckning/Konst/Design, Krönika/Politik/Tankar,



En snabbteckning Direkt från blocket denna afton.
Älskade lilla värld.. Ska det vara så svårt att visa varandra respekt?
Skippa maktlystnad och självhävdande?
Vi bor och andas och lever på samma lilla blågröna planet vi alla har priviliget att kalla för hem. 
Hat föder hat. Rädslor föder förakt.
Men kärlek ger också kärlek tillbaka . 

Demokrati får inte bara bli en illusion. 
Kommentera 3 st

Sjuk jag, sjukt Sverige

2014-12-03 | 17:42:22 | Egocentrerat&Vardagligt, Krönika/Politik/Tankar,


Ja jag fick nåt dygns radiosilence här..gick till jobbet igår morse, mådde ganska dåligt men klarade halvdag, då det är svårt att hitta ersättare..när man själv just jobbade extra som ersättare och då vi inte är särskilt många på jobbet från början.
Åkte hem vid lunch, somnade och vaknade vid sju på kvällen med 39 graders feber och ont överallt...och nyheten att Sverige bara blivit än mörkare sedan valet i september.
Och nu står det klart -  att det blir nyval om drygt 4 månader och Sverigedemokraterna visar mer och mer sitt rätta ansikte nu när de håller presskonferens ty det enda som är viktigt för dom är ju just invandringspolitiken, minska invandringen.
Och jag har sagt det förr och säger det igen - de som röstar på SD vet exakt, EXAKT varför de lägger sin röst på detta parti.
 
Och jag har tyckt det varit svinigt av Löfven att utesluta V ur sin regering men måste säga att han skötte sin presskonfenrens bra med Fridolin vid sin sida. Jag tycker han tar och har tagit det ansvar han kunnat i detta svåra läge.
Det är sjukt och nattsvart att 13% får styra över 87%.
Det är svagt av Alliansen men det säger ändå en hel del..
Tyvärr tror jag inte att de rödgröna kommer få mer mandat, antagligen inte Alliansen heller...SD..suck.
 
Sverige, kom igen! Vi måste stå för medmänsklighet ömhet, öppenhet, humanitet, kärlek, omvårdnad!
 
Kommentera 3 st

make it work

2014-11-08 | 10:24:26 | Krönika/Politik/Tankar, Modebloggerskan , Mode & Modestuff,

Jag skriver ju krönikor i lokaltidningen cirka en gång i månaden, mitt ämne är mode-stil-design och ibland publicerar jag mina krönikor här på bloggen..tänkte nu posta den senaste.
 
 
 

”Make it work” säger en av av mina favoritpersonligheter på tv och inom mode : Originalet och härligheten Tim Gunn som är mentor för alla blivande designers i Project Runway. Då handlar det om få ihop ett plagg eller en helhet på en design men uttrycket kan så väl så väl tillämpas på ditt egna tänk kring din garderob och stil.

Alltför många gånger tror jag att många av oss, mig själv inräknad, sätter käppar i hjulet för vår egna stil och för vad vi egentligen vill bära eller att vi krånglar till det alldeles för mycket i jakten på en egen personlig stil.

Hur ofta har du inte fattat tycke, ja nästan känt en kärlek vid första ögonkastet till ett plagg, en sko eller kanske en väska , som kanske ligger lite utanför din ”normala komfortgarderob”, burit omkring på det en stund inne i butiken, fingrat lite, hållt upp det, synat, burit runt lite till, hållt upp och hört lilla köpängeln på ena axeln säga ” Klart du ska köpa den här, den kommer passa dig utmärkt lilla söthjärta” för att sedan höra den lilla köpdjävulen på andra axeln ” Men hallå när ska du använda den där? Du är för gammal/för kort/för smal/för tjock/för tråkig för den där! Häng tillbaka bums!” och lyssnat på den sistnämnda?

Aldeles för många gånger tror jag. Och jisses vad många gånger jag ångrat när jag faktiskt hängt tillbaka ett plagg och sedan gått miste om det. Aldrig har jag ångrat ett köp där jag faktiskt vågade. Där jag struntade i eventuella nojjor och konstigt påhittade fördomar om vad andra ska säga eller tycka om vad jag bär.

Som för nån månad sedan när jag blev blixtförälskad i en knalligt rosa vadlång kjol i utställd modell. Och jag ville ha den. Men så började jag knorra just kring när jag egentligen skulle använda den, att den kändes mer somrig än höstig, att den var för lång för min längd och så vidare. ”Kanske kunde jag i och för sig spara den till sommaren”..Som tur var övetalade mamma mig att köpa den.

Så fick den dock hänga där inne i garderoben några veckor. Jag öppnade dörren ibland och beskådade den. Stängde. Öppnade. Stängde.

Sen en väldigt grå dag i oktober så kände jag att näe, varför vänta till sommaren? Jag vill bära den NU! Och se där den passade utmärkt ihop med en svart tshirt, skinnjackan och ett par boots. Och helt plötsligt bev den grå dagen väldigt icke-grå.

Mode och kläder är allt för starkt förknippat med ytlighet och komplex så därför är det viktigt tror jag för självförtroendet att faktiskt våga. Låta kläder och garderoben vara en passion och en lek. En glädjens plats. Många använder säkert kläder för att dölja än det ena än det andra. Låt dom visa istället. Ditt inre och dig själv! Nästa gång du fastnar för ett plagg i butiken som du inte riktigt vet om det är din stil men som du ändå känner dragning till: KÖP. Jag tror faktiskt inte att du kommer ångra dig.

Make it work!

Kommentera 4 st

" I en demokrati är illusionen det viktigaste vi har"

2014-09-15 | 21:47:34 | Krönika/Politik/Tankar,

 
Dagen efter.
 
Dagen efter riksdagsvalet 2014.
 
Det blev, preliminärt, regeringsskifte.
Och visst, det var det jag ville.
Men det är ändå väldigt väldigt svårt att känna sig glad en dag som denna.
 
F! kom inte in i riksdagen.
Sveriges tredje största parti heter Sverigedemokraterna.
Och nu har herr Löfven beslutat att Vänsterpartiet inte är välkommen i en rödgrön regering.
Alla tre punkter gör ont i hjärtat på mig.
 
Personligen, värker den sista mest då det är för mig helt fruktansvärt förbryllande och svekfullt av socialdemokraterna att utesluta det rödaste varmaste partiet ur en rödgrön regering.
Vad gör du Löfven?
 
Men samtidigt fattar jag, att det är så mycket ett spel. Strategi.
Jag tog till mig ett citat för många år sen " I en demokrati är illusionen det viktigaste vi har".
Jag hade bara hoppats nån gång på lite mer ärlighet, lite mer "vågande".
Kanske ska man vara glad över att man inte förstår reglerna och spelet.
Men näe, Löfven, det här var lågt.
 
Och Sverigedemokraternas framgångar...
 
Egentligen är jag inte förvånad att främlingsfientliga partier får allt större plats och att SD blir tredje största parti för är det egentligen nån större skillnad på SDanhängares vidriga invandrarsyn och blåröstandes syn på bidragstagare? På retoriken kring dessa två grupper av medmänniskor?

Ser nu så många i mitt facebookflöde som "gratulerar" alla "jävla"  bidragstagare i och med röd valseger, önskar att de ska brinna i helvetet eller skriver att vi nu åter kommer bli ett  jävla bidragsland och pratar om landsflykt etc..
Byt ut ordet bidragstagare mot invandrare i sådana utspel..
Det är samma vidriga människosyn ni har:
Att det är "ni" och "dom" .
Att vissa människor är något fult och fel och att ni ser er själva som en bättre klassens människor.
Det är en fullkomligt vidrig medmänniskosyn.
Va fan folk!
Är det inte bättre att hjälp finns om vi behöver? Bara för att vissa partier tar bort möjlighet till hjälp och bidrag betyder det inte att behovet minskat lika lite som att om vi tog bort sjukhus och vård skulle vi automatiskt inte drabbas av sjukdomar ?
Näe skärp er!!
Visa medmänsklighet mot ALLA.
 
Jag kommer aldrig varken förstå främlingsfientlighet eller denna hets och avsky mot bidragstagare - bidragsbehövare.
Eller ens denna helt absurda skräck och vanföreställning att det bara är att knäppa med fingrarna så vips vältrar du dig i massa bidrag?
 
Jag bara undrar lite.. Är det alltså bara senaste åtta åren som det startats företag i Sverige ? Är det bara de senaste åtta åren som folk har jobbat? Har det inte funnits ett enda företag när det varit röd regering genom alla år?
Slipper alltså alla jobba när det är rött styre? Var nånstans är det man så himla lätt ansöker och hämtar ut alla dessa bidrag ni blågapande missunnsamma kalla människor pratar om?
Jag bara undrar.
 
Jag undrar.
Jag är besviken.
 
 
 
Kommentera 5 st

Röd grön rosa snälla !

2014-09-14 | 21:31:23 | Krönika/Politik/Tankar,



Herregud .. Det är nervöst nu. 
Prognoserna talar för regeringsskifte och statsministerbyte och stort HURRA för det .
Och HURRA om siffrorna stämmer att F! Kommer in!

Men hur kommer en rödgrön ny regering se ut? 
Jag vill ha in Vänsterpartiet i regering . 
Jag blir ledsen och bekymrad över Lövens prat och inbjudningar till C och Fp. Jag tycker det är ett svek mot socialdemokratins värderingar i sig. 
S och  C är enligt mig så vitt skilda man kan bli i många av socialdemokratins hjärtefrågor. 
Jag är en före detta socialdemokrat som i de första val jag fått rösta i valt V, mycket pga att jag anser att det behövs ett rödare pålitligare parti än just S. Jag vill att Socialdemokraterna ska hålla sig röda inte bli ett mittenparti. 

Men jag säger ja till samarbeten blocken över för att hålla främlingsfientliga partier ute. 

Men snälla Stefan Löven - bjud in Vänsterpartiet . Inse att vi är många som vill ha dig som statsminister men röstat V.  Våga visa alla med felaktig uppfattning om V att de har fel. 
De flesta av Vänsterns hjärtefrågor skulle lika gärna komma från just sossebankande hjärtan. 
Kommentera 2 st

Sverige, jag vet också att ni kan mer!

2014-09-14 | 12:49:07 | Krönika/Politik/Tankar,

 
 
 
Idag är det val i Sverige.
 
Jag hoppas så att vi imorgon, eller redan ikväll när vi går och lägger oss har fått ett maktskifte i Sverige. Att vi får en rödgrönrosa regering.
Och jag hoppas av hela mitt hjärta att främlingsfientligheten besegras , att den får så lite utrymme som möjligt.
 
Jag vill ha ett varmt, kärleksfullt, tryggt Sverige för ALLA.
 
Idag är det val i Sverige.
Om tre dagar är det årsdagen av att Kristian Gidlund gick bort.
 
En av hans allra bästa mest sanna texter bör sannerligen läsas om idag.
Han var så klok den där Kristian.
Jag hoppas vi kan förändra det Sverige han så tragiskt och för tidigt lämnade.
 
http://www.aftonbladet.se/debatt/article16207536.ab
Kommentera 2 st

därför röstar jag rött

2014-09-04 | 21:41:00 | Krönika/Politik/Tankar,

 
Drygt en och en halv vecka kvar till riksdagsvalet 2014.
Mest skrämmande såklart är att SD bara växer och växer.
Och tyvärr tror jag inte att det hjälper att vi som är totalt emot deras politik ska försöka "visa" de som tänkt rösta på SD vad SD egentligen står för..jag tror nämligen att de allra flesta som sympatiserar med Sverigedemokraterna vet exakt varför de gör det.
 
Jag har redan röstat. På alla tre valsedlarna stod det Vänsterpartiet och jag hoppas så att att det blir en rödgrön regering den 14 september, gärna med F! inblandat.
 
Framförallt tror jag på alla människors lika värde.
Jag varken tror eller tycker att sexuell läggning, etnicitet, hudfärg, religiös uppfattning, kön, ålder skiljer oss åt i värde.
Jag tycker heller inte att en människas enda värde ligger i huruvid denne jobbar eller ej.  Det kan aldrig avgöra varken ditt eller mitt värde som människa eller medborgare i detta land eller på denna jord.
 
Jag avskyr mantrat från blåröstande att röd politik är en bidragspolitik.
Men fine.
Vi kan ALLA hamna utanför i samhället. Vi kan ALLA bli av med jobbet. Vi är ALLA dödliga och mottagliga för sjukdomar och jag ser verkligen hellre att det finns stöd bidrag och hjälp till ALLA när vi väl behöver det. Om det är bidragspolitik så tycker jag det är vackert.
 
Jag har en människosyn där jag faktiskt tror att de allra flesta av oss faktiskt VILL göra något av våra liv.
Hålla på med något, jobba, utvecklas, vara sysselsätta på ett eller annat sätt.
Tyvärr kan inte alla.
Det gör dig inte mindre värd som människa.
Medmänsklighet framför girighet.
Jag tycker att det är en så totalt vidrig människosyn att se bidragstagare som samhällsparasiter och nåt ovärdigt.
 
Att säga att det finns mindre bidragstagare nu och kalla det lyckad politk bara för att man gjort det svårare att just få hjälp är ju lika idiotiskt som att säga att färre är sjuka bara för att det finns färre vårdplatser för folk att söka.
Behov finns oavsett.
Och folk slutar inte bli sjuka bara för att det sparas in på vård.
 
Att det finns folk som utnyttjar systemet kommer det alltid finnas precis som det alltid kommer finnas de som begår brott  även om det finns fler poliser eller hårdare straff.
 
Jag tror i grund och botten ända in i själen att 6timmars arbetsdag faktiskt bara gör gott för enskild individ, för företag, för folkhälsan för befolkningen och för ekonomin på längre sikt.
 
Jag tror egentligen på en lika lön för alla. Låt säga att alla som jobbar oavsett jobb skulle få en och samma lön. Sen är det upp till dig själv vad du faktiskt gör för den lönen.
"men då skulle ingen bry sig om att plugga och sträva efter bra jobb"..kanske en del av er säger..
Kanske är det intresse och passion som faktiskt ska vara det som styr ditt yrkesval mest ,inte att tjäna mer än någon annan.. säger jag..bara en tanke. En personlig tanke utanför partiprogram. 
 
Jag tycker fortfarande det finns massor kvar att göra för att uppnå jämställdhet mellan man och kvinna, mellan alla människor. Feminismen och den kampen behövs. Kanske mer än nånsin. Hur kan någon inte vilja ha jämlikhet ? Hur kan en enda kvinna inte kalla sig feminist? 
 
Jag tror på trygga anställningsformer och skyddsnät för anställda på arbetsplatser.
 
Jag tror på att betala skatt så att ALLA har rätt till lika bra skola vård och omsorg när vi behöver det.
Jag gillar inte tanken på att tänka ekonomisk vinst när det kommer till människors hälsa och vård.
 
Jag tror och tycker att människan är fri när vi har ett skyddsnät som tar emot oss, inte genom dyra försäkringar och att kanske inte kunna betala för utbildning eller sjukhuskostnader den dagen vi behöver utnyttja det.
 
Jag vill att barn ska få vara barn och inte behöva betygsättas i tidig ålder och känna press och krav..det kommer det nog av senare i livet.
 
Jag tror på kärlek, jämlikhet, ödmjukhet, på människan.
Jag tycker att vi alla har lika stor rätt att vistas på denna planet och gränser och länder bara är nåt hittepå i kartböcker.
Är man stark och frisk och har det bra så kan man gott dela med sig lite till sina medmänniskor.
 
Därför röstar jag rött.
 
Kommentera 18 st

Ska det vara så svårt!?!

2014-08-20 | 19:58:07 | Egocentrerat&Vardagligt, Krönika/Politik/Tankar,


Drog fram akvarellådan idag.. Var nog år sen sist och jag hittade bara en enda pensel.. Men men övning ger färdighet.

Mår äntligen ganska ok. Inga tårar eller panikkänslor idag. Har lite värk till och från men inte så farligt. 
Och när det äntligen höll upp i hällregnandet en stund och solen kikade fram och graderna steg så följde Stefan med mig på en vääääldigt långsam promenad .. Runt kvarteret . Fem minuter drygt och jag fick ont och blev trött men ack vad skönt med luft, sol och ljus för första gången på en vecka. 
För ja idag är det en vecka sen vi satt där på akuten.. Så ont så ont. Rädsla prover röntgen för att sen bli hemskickade nära midnatt med nån diffus diagnos av inflammation i lungsäck.. För att tolv timmar senare åka tillbaka efter att de ringt och sagt att de hittat flera proppar i lungorna. 
En vecka kan så märkligt på en och samma gång kännas som både kännas som igår som en evighet. 

Men för att bryta snacket om min hälsa litegranna då har jag lite andra rädslor så här med knappt en månad kvar till Valet.. 

Blir återigen helt bedrövad av att se hur mycket hat och idiotier man får se i sociala medier och framförallt facebookflödet. Tänk att det finns åsikter som ligger så totalt helt frånvänt vad man själv tycker och känner. 

Att folk ens kan fortsätter traggla och bedyra att feminismen är skit och inte behövs och i deras brandtal enbart slänger ur sig saker som bara visar på att de känner sig totalt hotade av total jämställdhet och mest bara vill att stereotypa könsroller skall bevaras.. Vad är det ni tror ska hända med lika löner villkor och värde??Likaså alla dessa människor som gång efter annan hela tiden måste hitta alla fel, brott och annat där invandrare är inblandade och skylla precis allt på dessa människor . Aldrig tar de upp situationer där svenskar själva ställt till det.. Och buhu stackars dom de får ju inte uttrycka sina åsikter om invandrare för då blir de kallade rasister i det här "jävla pk landet" .. Men ja det är ju så viktigt att hela tiden visa vilka problem det är aldrig något positivt nån gång. 

Fy fan.. Vad är det för fel på folk?  Fan människor! Ödmjukhet förståelse respekt hjärta medmänsklighet rättvisa jämlikhet! Ska det vara så jävla svårt!?!


Kommentera 3 st

Sommarregn och reflektioner

2014-08-02 | 22:59:10 | Egocentrerat&Vardagligt, Krönika/Politik/Tankar,



Godkväll blogosfären .
Hoppas ni har en fin helg. 
Min består mest av jobb, 7-18 idag och ungefär samma imorgon. 
Kom hem vid halv sju , ställde mig i duschen, knäckte sen en öl medan min karl grillade kvällsmat .. Och vi skulle ätit ute men 1000 flugor och 567 getingar gjorde att vi flyttade in. 

Just nu sprider sig doften av sensommaren in från altandörren och jag sitter under en filt och äter godis. 

Tänker..
Nu när jag jobbar så som jag gör, i livsmedelsbutik möter och träffar jag, ser och hör sådan mångfald av människor. 
Unga och gamla, de med synliga handikapp och de som till synes verkar helt friska, svenskar, invandrare och flyktingar . Kvinnor, män och hen. 
Så många olika möten under en dag. 

Och jag ska inte säga att jag är fördomsfri , oh nej. Jag skulle kunna vara än öppnare i sinnet på många plan. Och jag försöker och vill.
 
Men jag blir uppriktigt rädd av att se märka och höra det allt mer bubblande hatet från svenskar mot dom som inte är svenskar. 
Jag blir ledsen och illa berörd. 
Kunden har alltid rätt sägs det.. Men när en kund uttalar sig väldigt rasistiskt och automatiskt verkar anta , att jag den blonda vita kassörskan , håller med hen i hens åsikter...nej då försöker jag ändå vänligt men rakt och bestämt ändå visa och tala om att jag inte håller med. 

Vi är alla invånare och medborgare på samma planet. Och det finns plats åt oss alla.. Resurserna är bara väldigt och jävligt snedfördelade. 

Jag skrev i senaste inlägget om att vinden vänt.. Det blåser höst.. Och är det nåt jag hoppas på just höstmässigt är det att den blir varm och röd. 
Solidarisk och jämlik. 

Jag är så glad att jag och Stefan tänker och tycker så lika politiskt och att vi ofta just pratar politik och samhälle och har lika syn på hur vi tycker det ska se ut. 
Och jag älskar honom lite mer var gång han ger en tiggare några kronor om han har det löst istället för som så många andra titta med avsmak och fnysa åt en människa vi inte har en aning om vad hen varit med om. Att han väljer att vara varm ickedömande medmänniska istället för aggressiv skeptiker. 

 Kärlek. 
Det behöver vi alla . 
Kommentera 4 st

För fan!

2014-05-26 | 10:43:06 | Krönika/Politik/Tankar,

 
 
Jag är inte rasist eller emot demokrati MEN , Sverigedemokrater: jag vill verkligen inte veta av er. Jag tycker att era åsikter och intentioner är smutsiga och fula. Tidaholm är en del av Sverige , Sverige är en del av Europa, Europa en del av VÄRLDEN och ingen oavsett hudfärg, etnicitet , kön, sexuell läggning eller religion har mer eller mindre rätt att finnas på denna planet än någon annan. För fan! Skapa kärlek , möjligheter och frihet och insikt över de här osynliga endast på kartor utritade landgränserna istället för hat, inskränkthet och trångsynthet . Vad fan är ni så rädda för? Vad?
Och kom inte och säg att "man inte behöver vara rasist" för att rösta på Sverigedemokraterna, " för de vill så mycket gott för Sverige". De är, har alltid varit och kommer förbli ett främlingsfientligt parti där de flesta av deras så kallade hjärtefrågor ändå alltid bottnar i att de skyller det mesta på just invandrare och med en partiledare som ständigt hittar på egna siffror och uppgifter för att styrka deras politik.
En del kanske inte har läst på och röstar på SD och liknande partier i andra länder av ren okunskap men jag tror de flesta vet exakt, exakt varför de röstar på dessa partier och det är dessa som är de skrämmande.
Och ja jag är rädd, jävligt rädd för vad som komma skall om det fortsätter så här.
Kommentera 6 st

Survive

2014-05-13 | 11:10:03 | Egocentrerat&Vardagligt, Krönika/Politik/Tankar,

Lite blandade prints/plagg i egen design..label Avanna.
 
Ja som jag nämnt lite här och var senaste veckorna så har jag nu nästan helt landat i den verklighet att Avanna som klädmärke och Webshop snart inte finns mer.
Det börjar kännas allt mer lugnt i hjärtat och magen.
Men ibland kommer sorgen och besvikelsen. Ibland kommer tvivlet över mig själv.
Ibland kommer rädslan över vad det ska bli av mig nu.
Jag ville ju bli nånting. Nånting mer. Något mer än ingenting alls.

Mest kommer jag väl sakna själva processen efter att ha skapat, framförallt tecknat och sen se själva bilden som print.
Det är där passionen låg eller fortfarande ligger.
Skapa prints.
Det är något magiskt med snygga illustrationer och bilder på snygga linnen.
Det är det jag fortfarande vill göra.
Jag bara hoppas att nån kanske vill anlita mig i framtiden till det.
 
Så efter en del självrannsakan senaste tiden. Mycket grubbel och funderingar kommer jag inte sakna själva drivandet en egen webbutik, av orderpack, kundtjänstmail, postande och allt annat ikring.
Men skapandeprocessen.
 
Jag har alltid brunnit för fotografering. Men även där har jag det senaste känt att det är mer och mer privat fotografering, fotografering av det jag vill föreviga själv som är det viktiga.
Mina bilder, mina minnen, min vy av det vackra.
Fotograferandet för mig själv är ett andningshål.
Får jag fotouppdrag är jag tacksam för det alla gånger, men vet inte om jag kommer jobba så aktivt för det.
Vi får se. Kanske när jag mer hittar min egna nisch igen inom det. Kanske mer åt mode/lookbookhållet.
 
Nej det som ligger mig varmast om hjärtat om jag verkligen känner efter. Vad det är jag vill och vill fortsätta driva Avanna som företag med så är det framförallt tecknandet.
Det är där den riktiga kärleken ligger.
 
Mat, luft och vatten är vad som skapar liv åt människan..
 
Fotandet är min mat
Skrivandet är mitt vatten
Tecknandet är min luft.
 
Så håller jag bara på med dessa på ett eller annat sätt så kommer jag leva. Överleva.
Överlever jag är jag mer än ingenting.
Så får vi se om jag blir mer än nånting.
Kommentera 5 st

go left is always the right thing to do

2014-05-01 | 19:43:58 | Illustration/Teckning/Konst/Design, Krönika/Politik/Tankar,

illustration: jag
 
 
Första Maj idag!
Den rödaste av alla röda dagar, i dubbel bemärkelse!
Dagen då vi rödhjärtade får fira , skandera, visa power, hopp, historia, ståndpunkter, rättvisa, jämlikhet och solidaritet lite extra.
 
Men jag får erkänna. Denna Första Maj var första gången sedan 2005 som jag inte gick med i nåt Första Majtåg och sjöng Internationalen bland röda fanor.
Precis som det året så var det nu en fotskada som stoppade mig.
Min knäckta tå.
Den kändes hyfsat Ok igår morse men efter 8 stressiga timmar på jobbet igår så kändes den redo att gå av när jag kom hem närmare kl 21 igår kväll.
Om knappa 38 timmar så ska vi sätta oss på ett plan mot Mallis och jag vill gärna kunna gå och ha skor på mig.
Men lite ont i mitt röda hjärta gör det att jag inte gick.
Men jag vet var jag står, jag vet vad jag ska rösta och jag vågar alltid visa det Första Maj eller inte.
 
 
..var ju väldigt typiskt att det var min högra fot som satte P för tågandet..haha.
 
Kommentera 2 st
Tidigare inlägg Nyare inlägg