" en promenad utan mål men definitivt inte utan mening" 

Ja så fint beskrev min bästa vän Karin vårt strosande idag som började med en takeawaykaffe på Statoil och sen promenerade vi runt i staden, parker, asfalt, kullersten, småstigar, skogsstigar och vattenbryn.

Stannade till vid den fantastiska platsen som fotot visar och likasinnade som vi är, Karin och jag så fick vi ju exakt samma härliga "amerikanska sydstats"känsla av platsen . Ja vi satte till och med på lite härlig "southern Music".

Och visst ser det härligt ut!?

En sån plats som på samma gång skänker lugn, ro och stillhet som den ger upphov till både filmscenarion och flera olika bokidéer..

Just det sistnämnda är något dom grott och skavt i mig massor senaste dagarna.

Skrivandet.

Drömmen.

Kanske är det dags.

I alla fall att ta tag i det... För grejen med att skriva är ju egentligen att bara göra det. Bara sätta igång . Inte vänta.

Likt promenaden behöver det inte ha nåt mål men likförbannat Kan proceduren i sig ha en väldigt stor mening.