( krönika tidigare publicerad 9 augusti 2009)

Imorgon drar Stockholm fashion Week igång igen.

Jag har bara besökt visningar under modeveckan en gång, för 1,5 år sedan. Det är show, det är wow. Snygga kläder, fantastiska kreationer. Men det där wow:et var inte lika stort som mitt ledsna  ”oj”.

Modellerna som visade upp kläderna var så magra. Jag förstår fortfarande inte hur de där tjejerna ens orkade stå upp. Och jag förstod heller inte hur de som skapat kläderna tänkt. Vill en designer verkligen bara att deras kläder ska kunna bäras av Size Minus? Ja minus ty de där modellerna var bortom size zero.

Modeskapare, moderedaktörer och modefotografer, en del av dom hävdar att det är vad ”vi” vill ha. Att det är det enda som blir snyggt på bild, det är vad som säljer.  Jag vet inte. Jag kan själv aldrig identifiera mig med modeller i en tidning. Jag kan inte bli inspirerad och sugen på att härma stylingtips i modetidningar då de endast passar en lång och smal kvinna. Det måste finnas motvikter. Det måste finnas fotografer och moderedaktörer som vågar visa det vackra hos alla sorters människor och kroppar.

Till slut nöts det in. Jag jämför det med den svårighet jag och många andra tyckte det var i början att titta på widescreentv jämfört med en ”vanlig” tv. Idag är det snarare tvärtom – att se på en vanlig fyrkantig tv-skärm känns helkonstigt.

Jag själv då? Jag är ju faktiskt inte bara konsument. Jag är skapare. Jag är designer. Hittills har jag bara tryckt mina motiv på grossistplagg. Och det har tagit mig lång tid, mycket pengar och många provbeställningar för att finna grossistplagg som inte bara passar de långa och smala, utan de långa och kraftiga, de kurviga, de korta och små, de korta och kraftiga. Jag har sett till att ha plagg i xs – xl.

När det gäller samarbetet med Nelly har det också varit en kamp många gånger och gett mig dåligt samvete när en del av de plaggen endast passat en viss kroppstyp. Men Nelly har också gett mig chansen att få designa en egen kollektion. En kollektion som var tänkt att släppas i mars månad i våras. En kollektion som fortfarande inte är färdigställd.

Jag har ratat kollektionsprov efter kollektionsprov på grund av att de varit för små i storlek. Jag har haft diskussioner med klädtillverkarna om storlekarna. Vid det senaste mötet i juni hade de med sig toppar som  skulle vara, enligt dom, i stor Medium. Jag kallade in den smalaste tjejen på Nellykontoret , som knappt fick ena t-shirten över huvudet.

Det diskuterades att endast ha storlekarna S,M,L möjligtvis också Xs. För jag hade ju sålt mycket Xs men ingen Xl. Men det är svårt att sälja storlekar som inte finns i lager och att utesluta en XLkund känns för mig otänkbart. Så färdigställs min kollektion hos Nelly kommer t-shirtarna, linnena,t-shirtklänningarna och collegetröjorna finnas i S,M,L och XL. Och jag hoppas att så många som möjligt både kommer vilja och kommer kunna bära plaggen.

Och fortsätter jag jobba som designer kommer jag fortsätta försöka göra det jag kan från mitt håll för att visa att alla duger.

Och nu råder jag alla att läsa Ebba von Sydows krönika i Expressen –> HÄR!