En natt, alla nätter "Ilsket lös klockradions röda siffror nollfyranollnoll. Ja siffrorna liksom hånade henne där hon låg i mörkret och inget annat kunde göra än stirra i taket och försöka se sin framtid i skuggorna och den skrovliga strukturen. Ännu en sådan här natt där sömnen inte ville komma sig även om tröttheten fanns där och blev över. Blicken fixerad på den fläck som ett dödande av en fluga har lämnat efter sig.  Någon snarkade till bredvid henne. Hon tittade på honom, visste inte vad hon skulle känna och vände sedan tillbaka blicken mot taket där inga svar verkade infinna sig denna natt heller.Denna ”någon” bredvid henne var ju egentligen inte vem som helst utan faktiskt hennes pojkvän, hennes sambo, den som hon delade sitt liv med. Fast ett av de svar hon sökte i taket alla dessa vakna nätter var just – vad delade hon och han? Visste han att hon låg vaken allt som oftast när han lugnt låg och sov? Antagligen inte.  För hon sa aldrig något om det. Sa de någonsin något till varandra om varandra annat än triviala saker som ”jag är hungrig”, ”jag är trött”, ”fan, jag har inga rena strumpor att ta på mig”?
De var ett ungt par i början av 2000-talet med mejl, sms, mms, datorer, mobiler – ja all möjlighet till ständig kommunikation. Men de kunde inte tala med varandra, inte ett ord. Den tysta nattens mördande tankar bultade i hennes huvud och han hörde ingenting."

_{(en text jag skrev en gång som en del av en novellsamling, början på bok när jag läste Kreativt Skrivande...tyckte den passade nu när jag sitter vaken och sömnlös.)}

Kommentera 2 st