Usch och blä för mig själv, otacksamma lilla dumma flicka
2007-02-18 | 16:32:23 | Krönika/Politik/Tankar
" men snälla..."...
Men ja, det är min blogg så jag skriver väl vad jag vill och vill jag skriva detta så gör jag det så nu gör jag det för jag känner att jag vill..ok?
Först och främst så är jag otacksamt tacksam för alla ni som skriver värmande kommentarer till mig när jag skriver självnedvärderande inlägg. Så Stort Tack. Att ni ens orkar bry er..wow.
Men samtidigt så tar jag ju aldrig riktigt orden till mig.
Jag vet att jag mal på om min tjocka, fula kropp och mitt böldbesudlade nylle och mitt självhat.
Jag vet att detta tar alldeles för stor plats i mitt liv än vad det borde få göra...det ska inte få finnas alls.
Jag önskar att jag kunde älska mig själv och hitta bra saker, men jag finner bara fel. Särskilt idag - en riktigt dålig dag.
Jag vet att det finns tjockare och kortare människor än mig, jag vet att det finns dom med "riktiga" problem, såsom sjukdomar, handikapp, död och svält och hemlöshet etc....men jag är ledsen ändå.
Och jag blir ofta förbannad (förlåt) när jag får kommentarer från smalare och längre personer som väger mindre än mig som säger åt mig att vara nöjd och älska mig själv och inse att vi alla är olika.
Ja, det skulle jag lätt kunna säga med om jag var just i eran sits och vägde mindre, var längre och smalare...men nu är jag ju inte det. Så därför är jag bara bitter och ledsen och avundsjuk. För vad säger att ni är lyckliga bara för att ni är smala? Ingenting. Jag vet ingenting om er. Så det är bara ren avundsjuka alltså som talar gentemot ett/erat yttre....inte erat inre.
Jag blir helt ärligt glad över att ni ens orkar kommentera en patetisk självupptagen sak som mig med snälla ord. Så förlåt för min elakhet.
Jag jämför mig inte med tjejer i reklamannonser och sådant i mina glossiga magasin ty jag vet hur bilder kan ljuga - hey jag retuscherar och reducerar mig själv ganska ofta med "naturligt resultat".
Nej jag jämför mig med tjejen i kassan, hon bredvid mig i kön, tjejer på krogen, på bussen och de som svischar förbi. Men verkliga människor jag SER och UPPLEVER...och ser skillnade på dom och på mig.
Hur man kan vara mot vad jag är.
Jag vet inte heller om jag skulle bli lyckligare om jag gick ner några kilon till eller om jag bara skulle hitta nya missnöjesområden...tja längden kan jag ju aldrig göra någonting åt förutom tillfälligt med klackar. Min dåliga hy verkar heller aldrig gå att bota..men dessa saker är ändå gissel just nu som plågar mig.
Det jag verkligen kan försöka än mer med är ju själva kroppen och vikten. Så jag får försöka än hårdare helt enkelt än vad jag gjort. Jag får väl helt enkelt aldrig unna mig godis eller en kaka alls.
Jag får väl röra än mer på mig..eller nåt..
det är bara det att just nu....just nu är jag bara så trött...och ledsen.
blä.
sätter punkt där...
Ok?
Kommentera 20 st
Jag bara MÅSTE komma med en liten tröstande kommentar...
Jag trodde först att jag skulle bli lyckligare av att gå ned i vikt.
Men ärligt talat har jag aldrig mått så dåligt över min egen kropp som jag gjorde när jag gick ned i vikt!
Det kanske kan tyckas motsägelsefullt, men om man erkänner att det egentligen inte handlar om vikten/utseendet, utan SJÄLVKÄNSLAN, ter det sig mer logiskt...
Tro mig, gumman. Jag har varit där.
Och nu mår jag rent utsagt förjävligt därför att jag nästan "lyckats" svälta ihjäl mig själv.
Sanningen är således att jag hatar mig själv MER idag än jag gjorde när jag vägde som mest...
Att komma tillbaka till livet tycks nu som en omöjligt svår uppgift, och jag hoppas att du skall tro mina ord. För det är inte värt det...
Så småningom skall jag söka terapi för att komma till rätta med min självkänsla. För jag VET att det är DÄR problemet ligger!
Ta hand om dig! Kram
2007-02-18 - 17:19:49
Alla har vi dagar då vi tycker mer eller mindre om oss själv och vårat utseende! Men ibland komemr en sån där dag när magen nästan är platt och ansiktet närapå fläckfritt, och man känner att idag är jag faktiskt snygg! Hoppas det känns bättr eimorgon tjejen, kram!
2007-02-18 - 18:21:00
Ja du, alla har väl sådana dagar ibland? Det känns i alla fall så när man pratar runt med lite kompisar. Samtidigt är det så lätt att uppmuntra andra när man bara trycker ned sig själv! Varför kan man inte vara lika snäll mot sig själv, och förlåtande? Jag håller med om det där med att jämföra sig med andra. Ibland när jag ser tjejer tänker jag "är jag smalare eller tjockare än henne?" Galen tanke egentligen, borde ju inte spela någon roll. Jag har nog alltid varit normalviktig men alltid känt mig tjock. För ett och ett halvt år sedan hände en del grejer som fick mig att gå ned 10 kilo på två veckor, ganska snabb viktnedgång med andra ord. Jag märkte inte själv att jag gick ned. Jag såg på min kropp som vanligt. Däremot när jag gick upp igen (vilket man gör när man går ned i vikt så snabbt) så kändes det som om jag var enorm. Det kändes som om jag aldrig gått ned något utan bara gått upp. Jag brottas fortfarande med de tankarna ibland, men jag försöker vara snäll. Det blir så jobbigt att gå runt och tänka på det hela tiden, till slut orkar man inte mer. Jag vet inte om du är intresserad av sådant, men har du försökt prata med någon? Jag gjorde det och det hjälpte verkligen!
För att sammanfatta: De där dagarna är hemska men jag vill ändå påpeka att jag tycker att du verkar gladare än vad du gjorde i början då du började skriva. Hoppas att det är så!
2007-02-18 - 18:38:37
Spira: Tack för att du orkade att skriva.
Ledsen att höra att du mår dåligt *krama om*...men jag känner igen det du skriver...lite granna. För när jag var tonåring var jag väldigt överviktig. Jag vägde som mest 80 kilo till mina 157cm, när jag gick andra året på gymnasiet..sen gick jag ner 22 kilo på lite minre än ett och ett halvt år...och sedan dess - det är snart 7 år sedan så har jag väldans kroppsmedveten...innan, när jag verkligen var tjock så såg jag mig inte alls som tjock...jag var nöjd..så visst ibland önskar jag att jag itne hade gått ner alls och blivit så medveten om "skillnaden"...
Jag är inte naturligt smal..jag blir lätt rultig och jag går lätt upp i vikt av ingenting och jag lider av viterna från att ha varit väldans tjock o därmed mycket bristningar o slapp hud....jag lider nu av minsta lila viktuppgång...men de är ju även min dåliga hy som spelar in...min korta längd...bara hela jag och visst det är självkänslan som tar stryk.
Sweetheart: Tack för ditt söta lilla inlägg...hoppas vi båda är snygga o fabulous imorrn med =) kram
Katarina: tack för din kommentar och dina ord. Jag har börjat tänka på att kanske gå och prata med nån..men samtidigt säger en röst inuti mig att "vad hjälper det? en terapeut gör mig inte smal o snygg"...ja vi får väl se.
Hmm, men jag måste säga att det som värmde med din kommentar var att du verkar ha följt mig då i mina två o halv bloggmånader? tack !
samt att jag tror att du har rätt...jag mår bättre o är gladare nu än då...faktiskt...men idag är en otroligt dålig dag..och man får försöka att bara gå igenom dessa dagar och vakna upp imorgon och ta nya tag.
*krama om*
2007-02-18 - 19:10:54
Kände mig väldigt träffad där. ville bara skriva och säga att jag skrev inte till dig för att uppmärksamma att jag väger mindre eller är längre. utan för att jag själv strävar mot såna tankar varje dag och varit dålig sen högstadiet. menade absolut inte att göra dig "förbannad", utan bara peppa..
anomyn men i think you know :) kram
2007-02-18 - 19:21:28
anonym: jag förstår att du känner dig träfad och det ber jag om ursäkt för..för det var inte meningen..som sagt det var ett väldigt självömkande inlägg som jag vet och visste skulle uppröra olika sorters människor kring mig i "verkliga" livet och i "blogglivet"...men jag började skriva på denna "text" redan för några veckor sedan...så det var inte vad du skrev som jag anmärkte på..det bidde bara olyckligt sammanträffande.
Men jag ber om ursäkt i alla fall och jag hoppas vi kan vara bloggvänner ändå...jag är inte alltid så dum..man blir så egoistisk när man tycker synd om sig själv.
2007-02-18 - 19:28:06
brabra :) klart, följer din blogg ändå vettu hehe! hoppas det går bra med dig och om du vill får du gärna skriva.. känner verkligen igen mig mycket! /E
2007-02-18 - 19:54:42
Helt sjukt. Det är precis som om jag skrivit det där.. vi sitter i samma sits, faktiskt. Blää.
2007-02-18 - 19:55:41
Helt sjukt. Det är precis som om jag skrivit det där.. vi sitter i samma sits, faktiskt. Blää.
2007-02-18 - 19:56:16
Helt sjukt. Det är precis som om jag skrivit det där.. vi sitter i samma sits, faktiskt. Blää.
2007-02-18 - 19:57:58
oj sorry, blev visst lite många.. min dator strular.
Kan passa på att tillägga att jag älskar din blogg :)
2007-02-18 - 20:40:33
E: du har ett stort hjärta.
Madde: *krama om* ledsen att höra att du mår så dåligt också...men skönt att du inte känner dig ensam och tack för att du gillar min blogg.
kram
2007-02-18 - 20:58:47
det där låter som nåt jag själv skulle kunnat skriva... :/
2007-02-18 - 21:19:56
Det är nog många som känner igen sig i dina ord. Det gör vi väl alla. Om inte annat så jämför man sig ju nästan i princip alltid med andra. Hoppas verkligen att det blir bättre för dig snart och att du får hjälp med "bölderna". För jag vet ju vad du menar med dem. Inge roligt alls. Men jag har verkligen blivit bättre. Funderar på om man ska försöka tänka mer positivt och "försöka" att inte påverkas av dem (vilket är JÄTTE svårt, jag vet). För jag tror att ju mer man tänker på dem, desto stressad blir man och ju mer det kommer. Om du hänger med på vad jag säger. =) Vet att de kommer lösa sig för dig! Du måste bara se de ljusa stunderna också. För det verkar du ha en del iaf. *kramar*
URL:
http://camc.blogg.se
2007-02-18 - 22:32:51
Nadia: Hmm *krama om*
Camilla: Bra om folk kan relatera till det och inte tar illa upp vilket jag är rädd att folk kan göra...å andra sidan bättre om folk tar ila upp istället för att kunna känna igen sig för jag vill inte att nån ska må dåligt...
Jo visst är det en ond cirkel med utslag...man är stressad o mår dåligt, får utslag och mår än sämre - får nya utslag osv osv....
Jo jag har en massa guldkorn kring mig...men jag blir så mörk i sinnet ofta att jag inte ser dom..
*stor kram*
2007-02-19 - 06:17:31
alla har rätt till sin sorg, man får ju inte en annan självbild för att det finns hemlösa liksom... allt handlar ju om att bryta mönster och hur gör man det när man inte sitter inne med de där hemliga verktygen...
när jag säger att du är fin som du är, är det ju bara för att jag menar det. inte för att jag kör nån peppningskurs i optimistiskt tänkande... jag menar bara att jag kan ju inte gärna ljuga och säga att du är kort och tjock, eftersom jag ser sanningen liksom... och lika trist är det ju att tjejen i kassan på ica säkert jämför sig med dig... detta gissel som gör att vi kvinnor aldrig kan erövra världen... oj, vad jag mal på, hehe... nåväl, hemma från thailand kan man ju konstatera att där känner sig alla ickethailändare stora, med stora klumpar till fötter...
själv lever jag ju i tron att jag ser ut som jennifer aniston hela tiden - tills jag ser mig själv i en spegel eller på foto och får en chock, så kan det gå...
2007-02-19 - 09:48:40
Leopardia: För mig är du vackrare än vad fröken Aniston nånsin kan vara.
puss
2007-02-19 - 14:30:10
Jo det stämmer jag har följt din blogg. Jag följer många bloggar men det om är det speciella med din är din fantasi och kreativitet! Jag måste säga att jag blir väldigt inspirerad, och du tar härliga bilder! Jag har till och med börjat jobba mer i photoshop sedan jag började läsa din blogg.
Du gör ett bra jobb!
2007-02-20 - 08:11:43
Jag tycker att du ska fortsätta med att ömka dig... Mer av det! Det är ju terapi. Folk som säger att allt blir bra om man accepterar sig själv ljuger. Det är svårt nog att tycka om någon annan, hur ska man kunna tycka om sig själv? Allt ligger i att acceptera att även andra människor mår dåligt och att man inte är ensam. Snygg som ful, ung som gammal... Alla mår piss ibland. Acceptera det och förstå om att du inte är ensam.
2007-02-20 - 17:33:04
Jonas: ok...jag gillade det du skrev.
tack o kram.
2007-02-18 - 16:54:46